Skolverket: Alla elever och lärare ska få egna datorer

På tisdagen levererade Skolverket sitt förslag till en nationell it-strategi för grundskolan och förskolan. I den strategi som nu läggs fram ska inga skolor längre kunna ducka digitaliseringen.

Nu är det den så kallade ett-till-ett-principen som ska gälla fullt ut, det innebär att alla elever ska få tillgång till ett eget digitalt verktyg. Och det inom tre år.

I dag har bara 28 procent av alla grundskoleelever fått eller lånat en egen dator eller surfplatta av skolan visar en undersökning om it-användning som Skolverket genomfört. Vanligast är bärbara datorer men Skolverket slår inte fast exakt vad det behöver vara för att inte låsa sig i vår samtidsteknik.

Men varför ska skolan ställa upp med it-utrustningen? De flesta elever har ju smarta mobiler eller datorer ändå? 

– Vi kan se att det är en väldigt ojämlik tillgång till digitala verktyg bland unga. Och eftersom det här har en så avgörande betydelse för den digitala kompetensen är det oerhört viktigt att skolan ser till att eleverna har de verktyg de behöver för sin utbildning, säger undervisningsrådet Katarina Lycken Rüter som arbetat med strategin.

– Det ligger i vårt uppdrag att se till att skolan är likvärdig och det här är en del i det.

Även all personal, både i grundskola och förskola, ska förses med egna digitala verktyg enligt förslaget till nationell it-strategi, och det redan inom två år. Infrastruktur, teknisk support och pedagogisk support ska finnas på plats inom tre år både på förskolor och grundskolor.

Barnen i förskolan behöver däremot inte ha egen it-utrustning – men inom fyra år ska det finnas minst ett verktyg på fem barn.

Grovt beräknar Skolverket att kostnaden för investeringarna i hårdvaran landar på mellan runt 420 och 800 miljoner kronor totalt.

Och det blir kommunerna som får bekosta kalaset. Skolverket konstaterar kort att det enligt skollagen är huvudmännens ansvar att se till att eleverna har tillgång till moderna verktyg och att verket i strategin bara preciserar vad det innebär.

Utbildningsminister Gustav Fridolin, MP, lovar att förslaget inte ska dras i långbänk.

– Under året ska vi komma i mål. Nu väntar vi på två delar till – den it-strategi som ska gälla för gymnasieskolan och förslagen kring hur digital kompetens och programmering ska in i kursplanerna, säger han.

Gustav Fridolin säger sig inte ha någon anledning att ifrågasätta den styrning som Skolverket föreslår.

– Vi har just beslutat att låta forskningen styra och om de landat i detta har jag ingen anledning att ifrågasätta det, säger han.

– Vi skickade också med en öppen fråga till Skolverket om det behövdes investeringar men där har de varit väldigt tydliga med att det snarare kan vara direkt kontraproduktivt med riktade pengar. Då riskerar vi att huvudmännen sitter och väntar på ny statlig satsning när nästa steg i teknikutvecklingen kommer och inte tar sitt eget ansvar.

Edward Jensinger är områdeschef för gymnasiet i Malmö och han tycker att det är bra att Skolverket nu vill styra huvudmännen att agera.

– Det är jättepositivt. Det har funnits ett a- och ett b-lag – men nu kan det bli jämlikhet och en anständighetsnivå som vi måste hålla oss till.

Samtidigt som han ser strategin som viktig för att sätta press på skolorganisationen efterlyser han en ökad press också på professionen.

– Även i klassrumsmiljön ska det finnas krav på den enskilde medarbetaren. Men jag hoppas att det sker bakvägen. En ekonomiskt medveten skolledare som nu tvingas köpa in burkar måste ju se till att få nytta av dem också.

​Läs också: Forskare: Programmering i skolan är ett sätt att få eleverna att greppa världen​

De båda lärarfacken välkomnar också styrningen mot ökad likvärdighet.

– Att eleverna kommer ha personliga digitala verktyg tror jag kanske är den allra viktigaste punkten i hela strategin då detta kommer kunna fungera som en tröskeleffekt för att verkligen kunna ta tillvara digitaliseringens fördelar för kunskapsbildningen, säger Bo Jansson, ordförande i Lärarnas Riksförbund i en kommentar.

Men det handlar inte bara om att dela ut digitala verktyg. I strategin trycks också på behovet av att höja kompetensen. Både för rektorer och förskolechefer måste it-strategisk kompetens komma in som en del av utbildningen anser Skolverket.

I lärarutbildningen måste det som man kallar adekvat digital kompetens – för att markera att det är en föränderlig kompetens – in som ett examensmål.

Och lärarna efterfrågar också en kompetenshöjning visar Skolverkets rapport om it-användning. Även om åtta av tio lärare tycker att den egna it-kompetensen är bra eller mycket bra så vill var tredje lärare öka sin kompetens i grundläggande datorkunskap.

– Det krävs också ytterligare kompetensutveckling i samband med att programmering ska stärkas och förtydligas i skolan, säger Katarina Lycken Rüter.

Och just kompetensutveckling är ett område där staten kan och ska agera och investera i lärarnas fortbildning genom nationella skolutvecklingsprogram enligt utbildningsministern.

Läs också: Därför gör surfplattorna succé i förskolorna

Lärarfacken pekar också på att lärarna måste få möjlighet till kompetensutveckling och fortbildning. Nu vill de se att strategins förslag verkligen blir allvar också.

– Digitaliseringen av skolan har haltat och det krävs nu av staten och skolornas huvudmän att de verkligen tar ansvar för att genomföra strategin, säger Johanna Jaara Åstrand, ordförande i Lärarförbundet i en kommentar.

Men hur ska regeringen se till att det verkligen händer? 

– Den här strategin är väldigt efterlängtad – det är lite av Gert Fylkings “äntligen” över den. Så jag tror att det finns ett intresse av att faktiskt få den på plats. Dessutom är det ju även förändringar på gång i kursplanerna som är väldigt styrande och när digitaliseringen blir en naturlig del av skolan så påverkar det ju också utrustningen som krävs, säger Gustav Fridolin.

– Elever ska inte bara gå på rätt skola för att få den digitala kompetens som de behöver – det är därför vi skapar gemensamma mål och riktlinjer.

!function(e,n,i,s){var d="InfogramEmbeds";var o=e.getElementsByTagName(n)[0];if(window[d]&&window[d].initialized)window[d].process&&window[d].process();else if(!e.getElementById(i)){var r=e.createElement(n);r.async=1,r.id=i,r.src=s,o.parentNode.insertBefore(r,o)}}(document,"script","infogram-async","https://e.infogram.com/js/dist/embed-loader-min.js"); !function(e,n,i,s){var d="InfogramEmbeds";var o=e.getElementsByTagName(n)[0];if(window[d]&&window[d].initialized)window[d].process&&window[d].process();else if(!e.getElementById(i)){var r=e.createElement(n);r.async=1,r.id=i,r.src=s,o.parentNode.insertBefore(r,o)}}(document,"script","infogram-async","https://e.infogram.com/js/dist/embed-loader-min.js");