Malmös mötesplatser inte bara för killar
Det började för fyra år sedan med en ny mötesplats i Rosengård, där unga tjejer fick vara med och bestämma hur det skulle se ut. Nu ska det byggas fler platser ute i Malmö som ska vara jämställda, med hjälp av pengar från Boverket. Förutom Malmö stad jobbar Tjejer i Förening i projektet.
– Det handlar om att skapa jämställda offentliga ytor i Malmö. Tre nya platser som ska formas och utvecklas av både killar och tjejer i Malmö. Vi ska försöka involvera ungdomar i stadsbyggnadsprocessen helt enkelt där de får vara med och delta, säger 20-åriga Vlora Makolli i Tjejer i Förening som är processledare i projektet "Jämställda platser i Malmö".
Med hjälp av Boverkets stöd på 3 050 000 kronor så ska nu Miljöförvaltningen, Gatukontoret, MKB Fastigheter och Trianon fastigheter tillsammans med ABF Malmös Tjejer i förening bygga upp mötesplatser utomhus som lockar både killar och tjejer. Två av de här tre platserna är redan bestämda. Den ena i Kroksbäck och den andra i Lindängen, det är ännu inte klart var den tredje platsen kommer finnas.
Vlora Makolli har jobbat på liknande sätt förut, fast inte i den roll hon har idag. Som 16-åring var hon en av de tjejer som jobbade fram förslag på hur Rosengårds ungdomsplats Rosens röda matta skulle se ut.
– Vi har en plats där man kan utöva kultur, dans och andra aktiviteter. Det behöver inte definiera en tjej, eller en kille eftersom jag menar på att det finns inga aktiviteter som definierar ett visst kön.
Vad kan du säga om den här platsen och hur ni har lyckats med den?
– Jag tycker ibland att det är själva processen som är viktigare och här har vi låtit tjejer få ta plats i medborgardialogen. Man kanske inte kan säga att platsen är jämställd på så sätt att det är en könsfördelning på 50 procent mellan killar och tjejer. Det man kan säga är att de som befinner sig här är fler än tjejer än vad som finns på andra platser, säger Vlora Makolli.
Hon nämner en undersökning som Malmö stad gjort om ungdomar i Rosengård. Den visar att medan killar gillar att vara ute på gården eller torget, så gillar tjejer mest att antingen vara hemma eller i innerstan. Det är ett bevis för att kommunen måste jobba mer för att tjejer ska känna sig mer trygga och mindre hotade i offentliga miljöer, enligt Vlora Makolli.
– Om vi inte inkluderar dem i det offentliga rummet, då kanske de, eller vi, inte känner oss inte inkluderade i arbetsmarknaden och alla andra demokratiska processer som finns i samhället.
André Landwehr på Miljöförvaltningen är projektledare för "Jämställda platser i Malmö". Han är nöjd med resultatet av Rosens röda matta och hoppas att ungdomar kan delta i samma utsträckning i det här projektet. Att platserna kommer vara i områden som Lindängen och Kroksbäck är ingen slump, förklarar Landwehr.
– Att få de ungdomarna att delta i planeringsprocessen och visa dem att de har makten att påverka är en av många delar som behövs för att ta itu med utmaningarna i miljonprogrammet.
De tre nya platserna i Malmö ska utformas med hjälp av föreningar, workshops och sommaranställningar där barn och unga ska vara med och bidra. I projektet har kommunen och Tjejer i Förening tagit med sig flera lärdomar från arbetet med Rosens röda matta. Där var det framförallt unga tjejer som fick komma med tankar och idéer på hur platsen skulle utformas.
– Nu har vi velat utvecklat metoden och arbetar både med tjejer och killar, vilket självklart kommer vara en utmaning. När man arbetar med både tjejer och killar så tenderar killar att ta mer plats än vad tjejer gör. Syftet är i alla fall att det ska vara en jämställd yta, säger Vlora Makolli.
