Våga ge alla oss i Fas 3 en chans

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2015-05-27

Debattören: Jag väntar fortfarande på att S vallöfte ska infrias

"Det finns många fördomar och förutfattade meningar om oss i Fas 3", säger Anette Höiland som har varit arbetslös i fyra år.

Den sittande regeringen lovade att Fas 3 skulle avvecklas men ingenting har hänt. Aldrig förr har så många långtidsarbetslösa varit i sysselsättningsfasen som nu. Jag och många med mig väntar på att vallöftet ska bli verklighet.

Jag har varit arbetslös i fyra och ett halvt år och är utplacerad hos en anordnare där jag trivs. Platsen är inte problemet utan det är att jag och mina två barn inte kan leva på den ersättning jag får.

Politikerna talar om att arbetslösa behöver höja sin kunskapsnivå för att kunna möta arbetsmarknadens krav. Jag har fyra examina varav en filosofie magisterexamen och 277,5 högskolepoäng. Efter grundskolan har jag studerat i 12 år. Jag har sökt drygt 1 300 jobb och varit på 58 anställningsintervjuer. Min fråga till politikerna är: Vad mer kan jag göra?

Syftet med Fas 3 enligt Arbetsförmedlingens broschyr är att den långtidsarbetslöse ska skaffa sig erfarenhet, meriter och referenser. Mina erfarenheter visar på något helt annat. Flera gånger har jag blivit kontaktad av arbetsgivare som vill ha en förklaring till luckan i mitt cv. När jag beskriver mina arbetsuppgifter och den kunskap jag har införskaffat på min sysselsättningsplats, möts jag av ifrågasättande och nedvärderande attityder.

Arbetsgivarna säger rakt ut att det endast är en regelrätt anställning som har ett giltigt värde för att kunna vara med och konkurrera om jobben.

På Kriminalvården.se kan man läsa följande: Den som dömts till skyddstillsyn eller villkorlig dom kan även bli dömd att utföra "samhällstjänst".

Den långtidsarbetslöse ska frivilligt göra "samhällsnyttig sysselsättning". Jag kan se en tydlig likhet med Fas 3 men jag kan även se en skillnad. Den dömde har ett tidsbegränsat straff, medan den arbetslöses tid i sysselsättningsfasen inte är begränsad. Fråga till politikerna: Ser ni på människor som har drabbats av arbetslöshet som om vi vore kriminella?

Jag vill att politikerna skall ta sig en allvarlig funderare över den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Artikel 4 och punkt 2: Ingen får tvingas att utföra tvångsarbete eller annat påtvingat arbete.

Vi är en stor grupp på drygt 36 000 personer i samhället som lever under slavliknande förhållanden och i ekonomisk misär. Fas 3:or är rättslösa, eftersom vi inte är arbetstagare gäller inte arbetslagstiftningen och kollektivavtal. Vi utför ett arbete, vilket anordnaren får betalt för. Den arbetslöse får aktivitetsstöd av Försäkringskassan och maxersättningen på heltid är 65 procent av 18 700 kr/månaden, alltså 12 155 kronor före skatt.

Jag arbetar heltid och får ut mellan 8 520 och 9 798 kronor, beroende på hur många arbetsdagar det är i månaden.

Vi har inte rätt till jobbskatteavdraget och därmed betalar vi den högsta skatten. Vi har ingen laglig rätt till semester. Blir vi sjuka får vi en karensdag och det är det enda tillfället som Fas 3:an jämställs med en arbetstagare.

Allt som oftast får man höra att arbetsgivarna inte får tag på den kompetens de eftersöker. Det finns välutbildad arbetskraft tillgänglig men arbetsgivarna letar inte i gruppen långtidsarbetslösa.

Det finns många fördomar och förutfattade meningar om gruppen, vilket resulterar i en rädsla hos arbetsgivarna som gör att de inte vågar anställa oss. Jag vill påstå att en av många anledningar till långtidsarbetslösheten, beror på oviljan att anställa personer som hamnat i utanförskap.

Vi är anställningsbara men då måste det också finnas arbetsgivare som vill och vågar ge oss en chans. Och politiker som vågar sätta krav på arbetsgivarna.

Anette Höiland

Följ ämnen i artikeln