Tacka adhd för hyperfokus

Så drar du nytta av fördelarna med diagnosen, förutsatt att du får rätt behandling.

Fram till att Georgios Karpathakis var 25 års var hans liv kantat av problem med skolan, småkriminalitet, relationsstrul, alkohol, droger och ett antal självmordsförsök. Han hade mot alla odds fått jobb på en pr-byrå, som han nu sjukskrevs från. Orsak: depression till följd av adhd-diagnos.

Men under sjukskrivningen såg han en film som producerats av riksförbundet Attention, där mer eller mindre kända personer talade om problemen, men också om fördelarna, med de personlighetsdrag som utmärker diagnosen.
– När jag satt där påmindes jag inte bara om hur utmanande och svårt det är att ha adhd, utan började också inse och förstå hur bra det kan vara ibland, om man får rätt stöd.

Georgios Karpathakis nämner sin nyfikenhet, sitt driv och en till synes outtömlig energi.
– Hittar jag något jag tycker är kul så är det en tillgång att kunna jobba, jobba, jobba.

Det har nu gått fem år sedan Georgios Karpathakis såg den där filmen, som heter Jag har adhd. Under den tiden har han startat företaget Underbara adhd där han föreläser om adhd, sommarpratat i Sveriges Radio, skrivit boken Underbara adhd: Den svåra superkraften (Max Ström 2017) och nu senast utvecklat Adhd-lådan. Det är en 2,5 x 2 meter stor box som man kan kliva in i för att uppleva hur det är att ha adhd. Lådan är utvecklad tillsammans med Samsung och innovationshuset Epicenter Stockholm, och lanserades på politikerveckan i Almedalen i somras.
– Både boken och Adhd-lådan är talande exempel på hur man kan använda sin kreativitet, nyfikenhet och beslutsamhet. Där kanske det hjälper att ha adhd, säger Georgios Karpathakis och tar upp ytterligare en egenskap: hyperfokus. Han beskriver det som ”förmågan att vara i ett flow, ett transliknande tillstånd som gör att man gör det man arbetar med väldigt bra”.
– Det är en av mina främsta tillgångar, säger han.

Hyperfokus är också något som psykiatern Anders Hansen tar upp i sin bok Fördel adhd (Bonnier Fakta) som kommer ut i höst. Där definierar han det som ”förmågan att svepas iväg av något och ägna det så stor uppmärksamhet att man är fullkomligt omedveten om vad som händer runtomkring en”.

Frågan är hur hyperfokus hänger ihop med de koncentrationssvårigheter som bredvid överaktivitet och impulsivitet är en av adhd-diagnosens hörnstenar.
– Det är motsägelsefullt. Jag är inte psykiater som Anders Hansen, men frågar man mig handlar det inte om att man har problem att fokusera sin uppmärksamhet, utan om att förmågan att koncentrera sig är ojämn, säger Georgios Karpathakis.
– Om jag sitter med en text som inte slukar mig helt och hållet så störs jag av allt, till exempel någon som hostar eller dricker läsk, minsta lilla ljud. Men om jag sitter med något väldigt roligt, till exempel när jag var liten och lekte med lego, så kan inget störa mig. Mamma ropade sju åtta nio gånger, men jag var så inne i min värld. Hyperfokus är motsatsen till koncentrationssvårigheter. Jag fungerar så och jag vet att många andra med adhd vittnar om det också, säger han.

När Anders Hansen förklarar hyperfokus börjar han med hjärnans belöningssystem.
– Hos många med adhd tycks symtomen bero på att de har ett belöningssystem som inte har tillräcklig aktivitet. Det gör att de hela tiden skannar av sin omgivning. Då blir man hyperaktiv och okoncentrerad. Men att den med adhd kan hyperfokusera beror på att annat som påkallar uppmärksamhet inte skapar tillräcklig aktivitet i belöningssystemet. Därför kan det som kallas hyperfokus på sätt och vis ses som en oförmåga att flytta fokus.
– Ett takeaway message är att många med adhd upplever världen som antingen helt ointressant eller hyperintressant. Så det gäller att hitta intressanta situationer, säger han.

Det finns en rad gener som på olika sätt har kopplats till adhd och i sin bok exemplifierar Anders Hansen med en som kallas drd4-7r. Den styr så att hjärnan inte reagerar lika starkt på dopamin.
– Det gör att hjärnans belöningssystem fungerar annorlunda och det påverkar även frontalloben som är viktig för vår koncentrationsförmåga.

Anders Hansen beskriver hur man globalt kan se att den här genen, som inte automatiskt leder till adhd men ökar risken, kan kopplas till människans historiska folkförflyttningar. Grupper som har flyttat sig mycket har en högre förekomst av genen.
– Den har troligen drivit ett beteende: ”Vad finns bakom nästa dal?” Kanske har de drag vi kallar adhd bidragit till att vi har utforskat hela planeten, säger Anders Hansen, som är noga med att han inte vill bagatellisera adhd.
– Det jag vill visa är att det som folk har problem med ofta är styrkor i andra änden. Myntet har två sidor, men vi ser oftast bara problemsidan.

Det här känner Georgios Karpathakis igen.
– Vänder man på det så är de sakerna som gör det svårt för mig också mina främsta fördelar, säger han.

För att maximera fördelarna så är struktur A och O, utöver att han medicinerar. Från att ta fram morgondagens kläder innan han lägger sig, till att använda appar för att schemalägga sin dag minutiöst.
– Det mesta handlar om att förebygga att jag blir stressad, kommer upp i varv och mår dåligt.

Jonas Mattssons artikel publicerades först i Modern Psykologi 9/2017: Pappersutgåva | För skärm (Google play) | För skärm (Itunes) | Prenumerera