Forskning i daghem: Bra om barn får leka i skogig miljö och bli lite smutsiga

Barn mår bra av att vistas ute i naturen eller leka på en skogig dagisgård. De får ur hälsosynvinkel gärna böka i jorden och smutsa ner sig, visar ny forskning vid Helsingfors universitets enhet för miljöekologi i Lahtis.

Syftet med projektet är att utreda hur en grön gård inverkar på barns hälsa och välmående, uppger Yle Uutiset

Genom undersökningen vill forskarna ha svar på frågor om hur miljön påverkar barns aktivitet, lek och relation till naturen samt hur miljöns mikrober påverkar dem.

Forskarna är särskilt intresserade av hur bakterier i jorden inverkar på barns hälsa.

Forskarna har samlat in ett omfattande intervjumaterial av barn, deras föräldrar och daghemspedagoger på flera daghem i Finland.

Gårdar gjordes om

Daghemsgårdar har gjorts om i vetenskapens namn i tre daghem i Lahtis, två i Esbo och ett i Tammerfors.

Daghemmet Maakirjas gårdsplan i Esbo genomgick en stor förändring i våras då sanden på gårdsplanen ersattes med skogsjord och gräs.

Torvblock och sålådor placerades också på gården. I sålådorna fick barnen odla örter, sallat och blommor.

Förutom att blåbären är nyttiga i sig anses det utvecklande för barnen att själva kunna plocka av dem.

Piggare och fysiskt aktivare barn

Utfrågningens resultat är entydigt; den naturliga omgivningen har ökat på barnens fysiska aktivitet på dagis.

Den skogiga daghemsgården konstaterades få barnen att leka på ett mångsidigare sätt och de har hållits friskare.

Aktiviteten och leken har blivit mångsidigare, som exempel nämns att barnen kryper och krälar mer och gör mer kullerbyttor än på en asfalterad eller sandad gårdsplan.

Barnen uppges bland annat gå omkring och titta på växter genom förstoringsglas, leta efter insekter, smaka på sallat och plocka blåbär.

Mängden sanddamm har också minskat och luftkvaliteten har på så sätt blivit bättre.

- Barnen har också fått mycket ny kunskap om naturen, säger forskardoktor Riikka Puhakka vid miljöekologiska institutionen.

Puhakka säger att den nya gården fungerar som ett verktyg för miljöfostran. Barnens relation till naturen förstärkt av att de kan uppleva utelekplatsen med flera olika sinnen.

– Det att den nya gården både ser trivsam ut och doftar gott inverkar positivt på såväl barnens som de vuxnas sinnesstämning och ork. Barnen hittar på mer att göra och blir mer motiverade av att vistas utomhus, säger Puhakka till Yle Uutiset.

Barnen får i sig nyttiga bakterier

Barn bökar gärna i jorden och smutsar samtidigt ner sig själva, men det är något man inte ska oroa sig för. Det är precis tvärtom.

Forskningsprojektet fokuserade på frågan om hur en grön gård inverkar på mängden av och kvaliteten på de mikrober som barnen utsätts för och en hurudan inverkan dessa har på immunförsvaret.

Olika slags störningar i immunsystemet såsom allergier, diabetes typ 1 och astma har ökat kraftigt i de industrialiserade länderna under de senaste årtiondena.

Enligt nuvarande uppfattning beror ökningen på att det är mer hygieniskt och samtidigt har den biologiska mångfalden minskat.

Det i sin tur gör att människor utsätts i mindre grad mot mikrober från naturen, som enligt undersökningen är till nytta för immunförsvaret och förebyggandet av sjukdomar.

– I städerna har naturområdena krympt och barnens fria vistelse utomhus har minskat. Vi funderar på hur man ska kunna föra in naturmiljö i städerna och den vägen utsätta barnen för mera mikrober, säger Puhakka.

Daghemsbarnen har gett hudprover samt saliv- och avföringsprover. En del av barnen har också lämnat blodprover. Resultat från den delen av undersökningen kan väntas nästa vår.

– Vårt antagande är att en grön gård utsätter barnen på ett mångsidigt men tryggt sätt för mikrober som i sin tur förbättrar immunsystemets funktion.

Hudens mikrobflora bättre ju naturenligare man lever

Akademiforskaren Lasse Ruokolainens grupp vid Helsingfors universitet har fördjupat sig särskilt i mikroberna i vår miljö och i vilken nytta de gör.

Gruppen har studerat barn och unga i Finland, Estland och Ryssland och upptäckt att ju mer naturenligt en människa lever desto mer mångfacetterad är hudens mikrobbestånd.

Särskilt bakterien Acinetobacter lwoffii har visat sig ha en inflammationshämmande inverkan, i motsats till sin släkting Acinetobacter baumannii, som orsakar infektioner i sjukhusmiljö.

Den goda bakterien finns i exempelvis fähus och i jordmånen, där även stadsbarn kan bli utsatta för den.

- Vi utsatte möss för denna bakterie via huden och vi upptäckte att inflammationsmarkören i blodet var lägre än hos kontrollmöss. Också inflammationsmarkören i lungorna var lägre hos möss som utsatts för Acinetobacter lwoffii, säger Ruokolainen.

Texten är en bearbetad översättning av en artikel av Hanna Terävä/Yle Uutiset.