Att använda sig av det man lär ut till sina klienter handlar om såväl trovärdighet som att skapa sig en förståelse för de problem många tampas med, menar psykologen Marina Järvinen.

– Men det går aldrig att tro att man är immun mot livets svårigheter bara för att man har en utbildning inom psykologi.

Marina Järvinen är psykolog med kbt-inriktning och arbetar med psykologisk behandling på KBT-gruppen i Stockholm. Hon tycker att det finns en hel del från arbetet som psykolog som hon har nytta av privat.

– Ja definitivt. Framför allt tycker jag att riktad uppmärksamhet, medveten närvaro, kommer väl till användning i mina relationer till andra människor, eller när jag känner mig stressad över någonting. Dessutom tycker jag att mina kunskaper i inlärningspsykologi hjälper mig i mitt föräldraskap. Exempelvis ger det mig en större förståelse för hur mitt barn agerar, vilka konsekvenser det kan få, och hur jag själv kan hjälpa till i hans utveckling.

Hur kommer det sig att du använder dig av just detta?

– Jag antar att det handlar om att jag verkligen tror på de begrepp och redskap som jag använder mig av i mitt arbete. Jag har märkt att de underlättar för många klienter i sina liv, och att de har fungerat också i min egen vardag. De ger mig konkreta sätt att hantera stressfyllda situationer på, och att inte bara agera instinktivt. Samtidigt tycker jag att det är viktigt att som psykolog också pröva det jag lär ut till andra – vad är det jag försöker få mina klienter att göra? Hur fungerar det? I grund och botten är det en trovärdighetsfråga.

När använde du dig senast av detta i din vardag?

– Det var nog i söndags eftermiddag då jag började tänka på allt som behövde göras under den kommande veckan. Det gjorde mig verkligen stressad, samtidigt som även jag insåg att jag borde ta itu med trädgården och fixa tvätten. Jag kunde dock förmå mig själv att använda medveten närvaro mot den aktuella situationen, det jag kunde påverka, och inte de saker som låg framför mig de kommande dagarna. Jag tillät mig då att tänka att ”det är som det är”, utan att värdera, och istället gå ut och pyssla i trädgården trots att vädret egentligen var dåligt.

Blir man som psykolog bättre på att hantera problem i vardagen tack vare det man lär ut till andra?

– Jag skulle inte tro att man jämt och ständigt kan leva som man lär bara för att man är psykolog, utan man måste alltid kunna förlåta sig själv för det man misslyckas med. Däremot tycker jag att vi som jobbar med psykologisk behandling åtminstone bör försöka sträva efter att pröva några av de saker vi ber våra klienter göra. Detta tror jag ger en större förståelse för de svårigheter som ens klienter dras med, och leder nog också till ett större förtroende för mig och mitt sätt att arbeta.

Text: Alexander Rozental
Texten publicerades ursprungligen i Modern Psykologi
som en del av artikeln Psykologernas egna knep