Cykling nr 4 2016

CYKELFRÄMJANDETS MEDLEMSTIDNING TILL<br />

DIG SOM STÖDJER CYKLING. NUMMER 4 <strong>2016</strong><br />

<strong>Cykling</strong>FÖR<br />

TRYGGA<br />

GATOR<br />

Kärlek<br />

CYKLISTSAGAN FRÅN<br />

INDIEN TILL SVERIGE<br />

Mobilisering<br />

SÅ SAMLAS CYKLISTER<br />

Cykellås<br />

SÄKRA DIN CYKEL<br />

CYKELPOLISEN<br />

Myndighetens smarta arbetsredskap

---

INNEHÅLL<br />

<strong>Cykling</strong> NR 4<br />

4. LEDARE Ordföranden har ordet<br />

6. NYHETER Nytt i cykelvärlden<br />

8. AKTUELLT Metoder för förändring<br />

12. PORTRÄTT Möt PK Mahanandia<br />

14. REPORTAGE Poliserna som cyklar<br />

20. PRODUKTER För att cyklar ska gå i lås<br />

22. RESOR Långfärdscykling till Asien<br />

28. RECENSION Cykelläsning för vintern<br />

30. KRETSEN Engagemanget i Halmstad<br />

32. FÖRENING Cykelfrämjarsverige<br />

36. KALENDARIUM Schema för vintern<br />

39. KRÖNIKA Från Robin H Olsson<br />

14<br />

CYKELPOLIS<br />

Frida Flodin syns<br />

även på omslaget.<br />

Foto: Hanna Mi<br />

Jakobson<br />

Cykeln som<br />

bryter normen<br />

Samhällsdebatten handlar ofta<br />

om normer och blossar upp när<br />

någon träder över normgränserna<br />

eller försöker vidga samhällsnormena.<br />

Normer finns även i<br />

trafiken och bland transportslag.<br />

På sidorna 8 till 11 skriver vi om<br />

hur den kritiska massan har börjat<br />

bryta upp storstäders bilnorm i<br />

Sverige, Danmark och USA. Just<br />

i Stockholm har även polismyndigheten<br />

utökat sin motordrivna<br />

fordonsflotta med poliscyklar<br />

och vi är med på deras utbildning<br />

i ett reportage. Där redogörs<br />

även för några trafikregler som<br />

ska göra våra gator tryggare. På<br />

produktsidorna skriver vi även<br />

om hur cykeln kan vara trygg och<br />

vi recenserar en bok om hur den<br />

trafiktrygga framtiden kan se ut.<br />

<strong>2016</strong><br />

12<br />

KÄRLEKSSAGAN<br />

PK Mahanandia tog ödet<br />

i sina händer. Foto:<br />

Hanna Mi Jakobson<br />

I detta nummer möter vi även<br />

de som har trotsat normer och inte<br />

hindrats av gränser. I ett porträtt<br />

skildras kärlekssagan om den<br />

kastlösa indiern och den adliga<br />

svenskan som fick varandra, efter<br />

att han hade cyklat över landsgränser<br />

i en tid när inga visum<br />

behövdes. På resesidorna följer<br />

vi en nutida resa där en annan<br />

cyklist söker friheten från normer,<br />

gränser och regler.<br />

22<br />

ASIENRESA<br />

En långfärdscykling<br />

från<br />

Amsterdam<br />

till Singapore.<br />

Foto: Martijn<br />

Doolaard<br />

2<br />

CHEFREDAKTÖR<br />

HANNA MI JAKOBSON

---

Missa inte premiären av<br />

hela Sveriges cykelmässa!<br />

Den svenska branschföreningen Cykelbranschen lanserar tillsammans<br />

med mässarrangören BraMässor, Sveriges samlande cykelmässa<br />

– Svenska Cykelmässan. Den 3-5 mars 2017 möts alla cykelfrälsta<br />

i Göteborg på Svenska Mässan. Var med från start!<br />

På mässan kommer allt som har med cykling att finnas. Från de<br />

vassaste karboncyklarna med elväxel och marknadens tuffaste<br />

Mountainbikes till elcyklar och standardcyklar för både barn<br />

och vuxna. Förutom alla cyklar finns här också ett stort utbud<br />

av cykelkläder, cykeltillbehör och en mängd andra<br />

cykelaccessoarer.<br />

Välkommen att delta under tre fullmatade mässdagar!<br />

Ta del av uppvisningar, inspirerande presentationer,<br />

tävlingar, Sveriges Cykelriksdag – en ny plattform<br />

där politiker möter allmänheten och mycket mer.<br />

Arrangeras av:<br />

Mediapartner:<br />

3

---

LEDARE<br />

”<br />

Nu är det december och kanske singlar snöflingor från himlen.<br />

På spisen står i bästa fall en kastrull med varm glögg, termometern visar<br />

kanske några minusgrader och cykelbanorna utanför är plogade.<br />

Det är för kallt för att cykla,<br />

säger en del, som tycker att cykling<br />

är något som hör sommaren till.<br />

Men jag håller inte med. Att döma<br />

av allt som skrivs, sägs och debatteras<br />

om vintercykling är det tydligt<br />

att cykelfrågan är högst aktuell även<br />

under denna årstid. Att cykling är<br />

på agendan är glädjande, men det<br />

räcker inte. Vi som cykelrörelse kan<br />

inte snällt vänta på att cykelstrategier<br />

och planer ska tas fram. Vi måste<br />

flytta fram våra positioner och ställa<br />

större och tydligare krav.<br />

Ökade krav behöver definieras,<br />

korten behöver synas och resurser<br />

behöver skjutas till. I de länder där<br />

cykelarbetet har gått framåt har det<br />

varit mycket på grund av starka<br />

cykelorganisationer. Så vilka är de<br />

viktigaste frågorna just nu? Bostadsbyggande,<br />

integration, ekonomi,<br />

hälsa, miljö? Vi kan vara med och<br />

lösa de mest brännande frågorna<br />

med hjälp av ökad cykling!<br />

Om förändring ska ske behöver vi,<br />

trots kylan, kasta cykelhandskarna<br />

och bli mer aktivistiska i vårt arbete.<br />

Det är nödvändigt för att cykelfrågan<br />

inte bara ska kramas ihjäl,<br />

utan också leda till verklig förändring.<br />

Men vi behöver också bygga<br />

allianser med beslutsfattare och<br />

tjänstemän. Ett nytt grepp för detta<br />

är Sveriges cykelriksdag, som<br />

Cykelfrämjandet är med och arrangerar<br />

nästa år. Den inleder Svenska<br />

Cykelmässan som samlar politiker,<br />

experter och inte minst oss cyklister.<br />

Det är ett sätt för oss att sätta press<br />

på beslutsfattarna, så att våra krav<br />

blir verklighet. Var med och påverka<br />

du också!<br />

Foto: Hanna Mi Jakobson<br />

RIKSORDFÖRANDE<br />

LARS STRÖMGREN<br />

TIDNING<br />

<strong>Cykling</strong> är Cykelfrämjandets medlemstidning<br />

som kommer ut fyra gånger per<br />

år. Vi skriver om cykling och föreningen<br />

arbetar för det cykelvänliga samhället.<br />

Nästa nummer kommer ut i april 2017.<br />

redaktion@cykelframjandet.se<br />

Chefredaktör och ansvarig utgivare,<br />

Hanna Mi Jakobson<br />

0728-51 36 61<br />

chefredaktor@cykelframjandet.se<br />

4<br />

STYRELSE<br />

Lars Strömgren, Stockholm<br />

Arijana Marjanovic, Stockholm<br />

Linda Kummel, Stockholm<br />

Kent Larsson, Alingsås<br />

Vera Chudnikova, Malmö<br />

Allan Hedlund, Malmö<br />

Carl Målberg, Västerås<br />

Göran Smith, Göteborg<br />

styrelsen@cykelframjandet.se<br />

MEDLEMSKAP<br />

Huvudmedlem 275 kronor<br />

Familjemedlem 75 kronor<br />

Ungdom & student 100 kronor<br />

Bli medlem eller läs mer om ditt medlemskap<br />

på Cykelfrämjandets hemsida.<br />

cykelframjandet.se<br />

KANSLI<br />

Telefontid måndag–torsdag 08.30–12.00<br />

fredag 08.30–10.45<br />

08-121 513 31<br />

info@cykelframjandet.se<br />

ADRESS<br />

Cykelfrämjandet, c/o Föreningshuset<br />

Virkesvägen 26, 120 30 Stockholm<br />

ANNONSER<br />

Svenska Huvudmedia KB 08-55 66 77 50<br />

svenska.huvudmedia@telia.com<br />

TRYCK<br />

Trydells tryckeri, ISSN 0280-3038<br />

Tidningen är miljömärkt och<br />

distributionen klimatekonomisk.

---

FRIHET PÅ<br />

CYKEL!<br />

GÅ<br />

EN KURS<br />

MED OSS!<br />

Vill du dela med<br />

dig av rörelsefrihet?<br />

Cykelfrämjandet har länge arrangerat cykelkurser för<br />

vuxna. I vårt senaste projekt ”Frihet på cykel” är fokus<br />

på nyanlända. Våren 2017 håller vi tre instruktörsutbildningar<br />

för dig som vill vara med att få fler att<br />

upptäcka glädjen och möjligheterna med cykeln.<br />

Under våren startar 13 cykelkurser i Stockholm, men hör<br />

av dig om du vill starta en kurs i andra delar av landet<br />

så hjälper vi dig. elisabeth.kempe@cykelframjandet.se<br />

Anmäl dig på cykelframjandet.se<br />

•<br />

•<br />

INSTRUKTÖRSKURS<br />

18 MARS 2017<br />

SOLNA<br />

5 APRIL 2017<br />

BAGARMOSSEN<br />

25 APRIL 2017<br />

AKALLA<br />

5

---

NYHETER<br />

TURISM<br />

Kustnära<br />

tur. Foto:<br />

Hanna Mi<br />

Jakobson<br />

Cykelbanorna<br />

kan bana mark<br />

SVERIGE När cykelleder ska<br />

byggas kan det vara svårt att<br />

komma åt mark. Nu finns<br />

förslag på att unda<strong>nr</strong>öja hinder.<br />

När riksdagsledamoten Karin<br />

Svensson Smith (MP) cyklade en<br />

del av Kattegattleden i somras<br />

märkte hon att vissa etapper hade<br />

krångliga sträckningar.<br />

– Varför ska det vara längre när<br />

man cyklar? Den gick in i landet<br />

och uppför. Jag vill ju att en del<br />

av den här cykelleden också ska<br />

fungera som pendelstråk mellan<br />

städer, säger hon.<br />

Men eftersom cykelvägar inte<br />

har samma status som bilvägar,<br />

har de inte samma slags rätt att<br />

exproritera mark. Därför krävs<br />

ibland omvägar och kompromisser.<br />

– Jag tycker inte att markåtkomsten<br />

ska hindra kommuner<br />

från att planera som de vill, säger<br />

Karin Svensson Smith.<br />

När riksdagen hade öppnat igen<br />

lämnade hon in en motion för att<br />

utöka exproprieringsrätten för<br />

regionala och nationella cykelleder.<br />

– Man får börja någonstans och<br />

det finns ett väldigt stort behov<br />

av ett sammanhängande cykelvägnät,<br />

säger hon.<br />

I motionen finns två förslag till<br />

lagändringar. Antingen en ändring<br />

av väglagen, där cykellederna<br />

ska ingå, eller en komplettering<br />

till anläggningslagen.<br />

Vice ordförande i Trafikutskottet<br />

Jessica Rosencrantz (M) anser<br />

dock att de ska vara försiktiga<br />

med att öka möjligheterna för<br />

expropriering.<br />

–Vi vill bygga ut cykelinfrastrukturen<br />

i Sverige, men vi<br />

bör vara försiktiga med den här<br />

typen av ingrepp. Det är viktigt<br />

att inte cykelpolitiken riktar in<br />

sig på expropriering på landsbygden,<br />

när det redan finns ett<br />

synsätt att Stockholm kommer<br />

och bestämmer över markägarna,<br />

säger Jessica Rosencrantz.<br />

Hon anser snarare att andra<br />

lösningar är att föredra.<br />

– Att vi tänker in cykelvägar<br />

när vi bygger nytt. Det blir<br />

mindre ingrepp i naturen när<br />

man samordnar väg och cykelväg,<br />

säger hon.<br />

För just turistcykelleder, som<br />

inte alltid planeras intill bilvägar,<br />

vill hon hitta andra lösningar<br />

som inte inskränker på privat<br />

mark.<br />

– Hellre att det får ske på<br />

frivillig basis och att vi tänker<br />

samarbete så långt det går, säger<br />

Jessica Rosencrantz.<br />

Hennes partikollega Eddie<br />

Forsman (M) på Öland anser<br />

dock att motionen är bra, även<br />

om han förstår kritiken.<br />

– Egentligen är jag en stark<br />

MILJÖ-<br />

PARTIST<br />

Karin<br />

Svensson<br />

Smith. Foto:<br />

Fredrik<br />

Hjerling<br />

MODERAT<br />

Jessica Rosencrantz vill<br />

undvika expropriering.<br />

Foto: Andreaas Alfredsson<br />

FATBIKES<br />

Fethjulade vintercyklar sprids långt<br />

från den tuffa snöterrängen i Alaska,<br />

där de kommer från. De är byggda<br />

för mjuka underlag som sandiga<br />

öknar eller leriga skogar men passar<br />

även oplogade cykelbanor i Sverige.<br />

Cykelstrategin dröjer<br />

87<br />

SVERIGE Den nationella<br />

Cykelstrategin var tänkt att<br />

lanseras av regeringen före<br />

sommaren. Efter fördröjningar<br />

har arbetet återupptagits och<br />

väntas presenteras snart.<br />

Strategin ska innehålla<br />

åtgärder för att kunna nå<br />

flera samhällsmål, som att<br />

minska resors miljöpåverkan,<br />

minska trängseln i tätort och<br />

få en bättre folkhälsa.<br />

AV SKÅDESPELAREN<br />

ROBIN WILLAMS<br />

CYKLAR AUKTIONERAS<br />

UT EFTER HANS DÖD.<br />

6

---

förespråkare för äganderätten,<br />

men vi har expropriationsrätt<br />

när det gäller vägar och jag kan<br />

tänka mig att det även ska gälla<br />

nationella och regionala cykelleder.<br />

För det är så långa förarbeten<br />

och handläggningstider för att<br />

få till en cykelled. Det är bra att<br />

möjligheten finns, säger Eddie<br />

Forsman, som är ordförande i<br />

styrgruppen för Ölandsleden<br />

och sitter i kommunfullmäktige i<br />

Borgholm.<br />

Byggandet av öns cykelled från<br />

fyr till fyr planeras vara färdig<br />

2018 och nu diskuteras en möjlig<br />

etapp tre, med en sträckning även<br />

på östra sidan. Hitills har det inte<br />

varit några markåtkomstproblem.<br />

Vår planeringshorisont<br />

är flera år.<br />

”EDDIE FORSMAN<br />

– Här har vi det omvända. Här<br />

ringer lantbrukare och markägare<br />

till oss och vill vara med. De<br />

tycker att det är bra för Öland att<br />

vi får en cykelled hit. Det finns<br />

cirka 4 000 företag på Öland<br />

och de flesta är på något vis<br />

involverade i besöksnäringen, det<br />

är ett tredje ben att stå på, säger<br />

Eddie Forsman.<br />

Han vill ändå att möjligheten att<br />

expropriera mark ska finnas för<br />

stora projekt med regionala leder<br />

som ofta korsar flera kommuner.<br />

– Vi har lång planeringshorisont.<br />

Vi vill skapa Cykeldestinationen<br />

Sverige och det finns mycket att<br />

jobba på, säger Eddie Forsman.<br />

Hanna Mi Jakobson<br />

Elcykelboom kan<br />

ta hem produktionen<br />

SVERIGE En tredjedel av svenska<br />

folket kan tänka sig att köpa en<br />

elcykel. Enligt en sifoundersökning<br />

svarar 36 procent ja. Bland unga vuxna<br />

är andel ännu högre på 44 procent.<br />

– Elcykeln är het nu, och vi tror det<br />

främst handlar om att tveksamma<br />

bilister nu börjar välja cykeln som<br />

transportmedel, säger Klas Elm,<br />

som är vd för paraplyorganisationen<br />

Svensk <strong>Cykling</strong>, som har beställt<br />

undersökningen.<br />

Av de tillfrågade hade sex procent<br />

redan köpt en elcykel. Totalt såldes<br />

30 000 elcyklar förra året och prognoserna<br />

pekar på en dubblering i år.<br />

Elcykelboomen har även märkts av<br />

hos tillverkarna. På Dagens Industris<br />

gasellgala tillkännagav Tony Grimaldi,<br />

vd för Cycleurope, att de tänker flytta<br />

hem produktionen från Asien till<br />

fabriken i Varberg.<br />

– Cykeln är en framtidsprodukt,<br />

konstaterade Tony Grimaldi på scen.<br />

ANDEL SVENSKAR SOM KAN TÄNKA SIG KÖPA EN ELCYKEL<br />

36%<br />

ALLA ÅLDRAR<br />

44% 6%<br />

UNDER 29 ÅR<br />

HAR REDAN KÖPT<br />

Iranska kvinnor protesterar<br />

IRAN Mullan Ali Khamenei,<br />

utfärdade en religös fatwa<br />

som förbjöd kvinnor att cykla<br />

offentligt och hävdade att<br />

"<strong>Cykling</strong> ofta attraherar mäns<br />

uppmärksamhet och utsätter<br />

samhället för korruption och<br />

därmed är kontraproduktivt<br />

för kvinnors kyskhet". Flera<br />

kvinnliga cyklister i Iran har<br />

tagit cyklande selfies och lagt<br />

ut på sociala medier i protest.<br />

”<br />

Många av tävlingscyklisterna var<br />

med på grund av namnet. Jag vill göra<br />

detta till Tour de Frances motsvarighet.<br />

DONALD TRUMP SVARAR PÅ FRÅGAN OM VARFÖR HANS<br />

INITIATIV TILL ETT CYKELLOPP I USA 1989 HETTE "TOUR DE<br />

TRUMP" I STÄLLET FÖR ÖVERSÄTTNINGEN "TOUR OF AMERICA".<br />

7

---

AKTUELLT<br />

SÅ SAMLAS DEN<br />

KRITISKA MASSAN<br />

Cykelframstegen i världen har drivits fram av medborgare,<br />

tjänstemän och politiker. Metoderna har varierat från att<br />

vara konfrontativa till kompromissvilliga. Vi har intervjuat<br />

två personer som har varit med och följt cykelrörelsens landvinningar.<br />

Från Critical Mass i San Fransisco till de politiska<br />

församlingarna i Stockholm och Köpenhamn.<br />

TEXT: HANNA MI JAKOBSON OCH ILLUSTRATION: ANASTASIA SAVINOVA<br />

8

---

Cykelvägen till politisk förändring<br />

Folkstyret sker såväl i de politiska rummen<br />

som på offentliga gator. Cyklister har ofta<br />

mobiliserat sig från marken där de rör sig.<br />

Köpenhamn toppar listan över cykelvänliga<br />

städer i världen och 45 procent uppger att de<br />

cykelpendlar till arbete eller studier.<br />

– Det har en väldigt intressant historia. <strong>Cykling</strong>en<br />

minskade faktiskt stort under 60- och<br />

70-talet. Under 80-talet var det ungefär tio<br />

procent som cyklade. Människor förolyckades,<br />

speciellt barn. Många barn dog i biltrafiken, så<br />

medborgarna protesterade, berättar Jason<br />

Hendersen.<br />

Han är professor i geografi och miljö på<br />

San Francisco State University och är under <strong>2016</strong><br />

gästforskare på Köpenhamns universitet. Där<br />

jämför han de två städernas trafikutveckling.<br />

Före 1980-talets protester i Köpenhamn hade<br />

en annan proteströrelse motsatt sig motorvägsbyggande<br />

runt stadens sjöar.<br />

– Det var samtidigt som energikrisen och det<br />

uppstod folkliga krav på en grönare stad och<br />

miljövänliga lösningar. Allt det här sammanföll,<br />

säger Jason Henderson och återger en liknande<br />

historia om San Fransisco i USA.<br />

Där fanns det tidigt ett motstånd mot motorvägsbyggande<br />

in till staden. Oljekrisen 1973<br />

startade en proteströrelse och under<br />

Gulfkriget 1991 startade en annan, men de fick<br />

inga långvariga effekter för stadscyklingen. En<br />

liten cykelrörelse hade dock satts igång av cykelbuden<br />

i San Fransisco och det var först 1997 som<br />

de blev en kritisk massa. Stadens Critical Mass<br />

samlades varje fredag i slutet av månaden för att<br />

ta över gatorna och stoppa biltrafiken. Massmobiliseringen<br />

var en kombination av att transporter<br />

och föroreningar var aktuella stadsfrågor,<br />

samt att San Fransiscos borgmästare fastnade i<br />

trafikstockningar, under en fredageftermiddag.<br />

– Så borgmästaren och polisen åkte till nästa<br />

Critical Mass och sa åt cyklisterna att de måste<br />

följa en specifik rutt som var godkänd av polisen.<br />

Men cyklisterna vägrade, säger Jason Henderson.<br />

Polisingripande och arresteringar gjorde rörelsen<br />

allt mer rebellisk och växande. Nästa Critical<br />

Mass hade en uppslutning på 5 000 cyklister.<br />

Därefter spreds konceptet till världens städer.<br />

Cykelprotesterna har historiskt gjort skillnad<br />

när de har samverkat med sin politiska, kulturella<br />

och ekonomiska samtid. Detsamma gäller<br />

i Sverige. 1971 ingick cykelfrågan till exempel<br />

i miljö- och stadsrörelsen under Almstriden i<br />

Kungsträdgården i Stockholm. Likt San Fransisco<br />

och Köpenhamn var protesterna början på de<br />

cykelbanor och den cykelpolitik som skulle införas<br />

i städerna.<br />

9

---

AKTUELLT<br />

AKTIVISM &<br />

När cykelrörelsen förflyttas från gatorna till<br />

de politiska rummen ändras även strategierna.<br />

Det visar exempel från San Fransisco, Köpenhamn<br />

och Stockholm.<br />

En av de som var med och protesterade mot<br />

motorvägsbyggande och tunnelbaneuppgången i<br />

Kungsträdgården 1971, var då 13-åriga Stella Fare.<br />

– Jag var väldigt ung, så jag hade inte någon kontakt<br />

med grupperna där kring Almstriden. För mig<br />

var det bara ett enda stort äventyr, men det satte<br />

sina spår, berättar hon.<br />

Stella Fare skulle senare bli mångårig kommunpolitiker<br />

och gick med i Stockholmspartiet, som<br />

hade cykling som en av sina profilfrågor. Efter<br />

partiets mandatperiod i stadshuset blev hon ordförande<br />

för Cykelfrämjandet 2003. I valet till Europaparlamentet<br />

2004 kandiderade hon för dåvarande<br />

Folkpartiet. Idag skriver och föreläser hon om<br />

stadsplanering och stadskultur. Bland hennes olika<br />

roller var det som gruppledare i Stockholmspartiet<br />

som hon kände att arbetet uppnådde resultat. Där<br />

fördes cykelfrågan in i det politiska spelet.<br />

– Vi försökte hela tiden att renodla det. Var vi<br />

stod i olika frågor som gjorde att vi skilde oss från<br />

de andra partierna, som många gånger var väldigt<br />

gamla. De var gamla folkrörelser som hade mycket<br />

historiskt bagage som vi slapp. Vi hade vår historia<br />

också, men den var mycket yngre. Den gick ju tillbaka<br />

till Almstriden med en lång rad olika grupper<br />

som hade gått samman. Det var olika aktionsgrupper,<br />

dagisgrupper, hyresgästgrupper, byalag och alla<br />

möjliga grupper som bildade Stockholmspartiet<br />

och det var vår historia, säger Stella Fare.<br />

Men de kunde inte kräva alla de åtgärder som de<br />

hade demonstrerat för. Partiets strategi var att hellre<br />

vinna i flera små frågor än att förlora i en stor fråga.<br />

– Jag kände att vi var så pass få att vi inte ha<br />

någon chans att vinna i de jättestora frågorna, mot<br />

förbifarten eller för biltullar, säger hon.<br />

Men de kämpade för att det skulle byggas cykelbanor<br />

på huvudstråken och Stockholm började<br />

formas till en cykelstad.<br />

– Vi hade den uppfattningen att det enda sättet<br />

att påverka de här frågorna var genom de lokala<br />

församlingarna då. Det var en praktisk fråga helt<br />

enkelt, men det är självklart att många av oss var<br />

aktivister i själ och hjärta och många har återgått<br />

till den vardagen efter det att vi tappade våra<br />

platser i fullmäktige, säger Stella Fare.<br />

Hennes nästa steg från politiken till föreningslivet<br />

fick även en dansk motsvarighet på 2000-talet.<br />

Likt Stella Fare fanns det en kommunpolitiker som<br />

satte cykelfrågan på stadskartan, fast i Köpenhamn.<br />

– Det fanns en ökad politisk vilja från staden,<br />

med en ny borgmästare över stadens teknik- och<br />

miljöförvaltning. Det var Klaus Bondam som<br />

numera är direktör för danska Cyklistförbundet,<br />

berättar Jason Henderson, gästforskare på Köpenhamns<br />

universitet.<br />

Klaus Bondams socialliberala parti De radikale<br />

venstre ingick, likt Stockholmspartiet, i koalitioner<br />

när större partier behövde majoritet i fullmäktige.<br />

– Partiet krävde cykling i utbyte, säger Jason<br />

Henderson som har intervjuat de olika aktörerna.<br />

10

---

LOBBYISM<br />

I sitt hemland USA är Jason Henderson professor<br />

i geografi och miljö. I boken Street Fight följer han<br />

San Fransiscos folkrörelser från civil olydnad till<br />

cykellobbyism. När cykelprotesterna genom Critical<br />

Mass hade växt och spridit sig 1997 fick den lokala<br />

cykelorganisationen ett telefonsamtal.<br />

– Borgmästaren ringer ordföranden för San Fransisco<br />

Bicycle Coalition, som är deras motsvarighet till<br />

Lars Strömgren. Så borgmästaren ringer och frågar<br />

honom "vad vill ni ha?" och han svarar att de i och<br />

för sig inte är de som organiserar Critical Mass,<br />

men eftersom han ändå får frågan så svarar han att<br />

de vill ha cykelbanor.<br />

Jason Henderson påpekar att det var flera i<br />

cykelorganisationen som var med i protesterna på<br />

fredagarna, vilket även annonserades på hemsidan.<br />

Men de var aldrig någon officiell arrangör.<br />

– De fanns personer i San Fransisco Bicycle<br />

Coalition som inte gillade Critical Mass. De tyckte<br />

att det vara för radikalt och konfrontativt. De ville<br />

i stället prata om trafiksäkerhet, hjälmanvändning<br />

och liknande frågor. Det är anledningen till att de<br />

aldrig var med och organiserade protesterna, för att<br />

det fanns en debatt inom föreningen, säger han<br />

Resultatet blev ändå att cykelinfrastrukturen<br />

började byggas i San Fransisco. Cykelorganisationens<br />

medlemsantal ökade till 12 000 och personalstyrkan<br />

till 20 personer. De blir en politisk kraft<br />

som stadsplanerarna hör av sig till inför nya projekt.<br />

Aktiva inom föreningen fortsätter även med<br />

sitt lokala arbete genom sociala aktiviteter och<br />

politisk påverkan. Men de senaste fem åren har<br />

antalet medlemmar i föreningen sjunkit och<br />

Critical Mass har minskat i styrka. Jason Henderson<br />

tror delvis att det beror på att staden har en bättre<br />

cykelinfrastruktur och att många i stället masscyklar<br />

på det nyinförda kommunkonceptet med bilfria<br />

söndagar. Men enligt honom har cykelrörelsens<br />

steg från aktivism till lobbyism också inneburit att<br />

de inte längre rör sig framåt.<br />

– Jag tror att en av anledningarna till att populariteten<br />

har minskat beror på att det inte längre<br />

finns något fokuserat och kritiskt budskap. Det<br />

borde finnas och ska finnas. Jag tror att det kommer<br />

tillbaka. Det är därför jag vill återkomma till<br />

jämförelsen med Köpenhamn och Stockholm. Alla<br />

tre städer måste nå en högre nivå och verkligen<br />

konfrontera bilen, säger Jason Henderson.<br />

Enligt honom behövs både den aktivistiska och<br />

lobbyistiska metoden om cykelrörelsen ska komma<br />

framåt. Cykelprofilen Stella Fare, som har använt<br />

bägge metoder, instämmer delvis.<br />

– Man blir aktivist om det är nödvändigt. Det är<br />

inte ett val som man gör mellan två olika saker,<br />

utan det är när det inte finns någon annan utväg.<br />

Hon hoppas också att den kritiska massan växer.<br />

– Det är det man måste vara för att uppnå målen<br />

med cykling. Att bli så många att man påverkar<br />

hela trafikrytmen och det börjar vi göra nu, men<br />

vi förhindras att göra det genom att cykelbanorna<br />

är begränsande för cyklingen i stan och vi skulle<br />

behöva mycket mera yta nu. På vissa håll breddade<br />

cykelbanor, men jag tycker egentligen att kampen<br />

borde stå om hela gatan nu. Det känns som att<br />

tiden är mogen för detta, säger Stella Fare.<br />

11

---

PK MAHANANDIA<br />

CYKLADE FÖR KÄRLEKEN<br />

YRKE: KONSTNÄR<br />

HEM: KROKSJÖÅS<br />

CYKEL: GAMMAL MONARK<br />

VÄGVAL: TILL KÄRLEKEN<br />

12

---

PORTRÄTT<br />

Pradyumna Kumar Mahanandia föddes som kastlös i Indien.<br />

Han kallades PK, som uttalas Pikej på svenska. Det språk<br />

han lärde sig när han hade följt sitt öde på en cykel.<br />

<strong>Cykling</strong> ser jag som Einstein sa. "Life is like<br />

riding a bicycle. To keep your balance, you must<br />

keep moving", citerar Pikej Mahanandia och<br />

syftar på framåtrörelsen i livet.<br />

– Om du stannar så ramlar du. Du måste ha<br />

balans. Man kan inte gå bakåt, man kan svänga kanske men<br />

alltid gå framåt, säger han och förklarar hur han har levt efter<br />

den devisen.<br />

1949 föddes han i den indiska delstaten Orissa. Som de<br />

flesta nyfödda fick han sitt horoskop skrivet på ett palmblad.<br />

Astrologen skrev vad som skulle bli hans livs kärlek. Hon<br />

skulle komma långt därifrån. Från ett annat kast och från ett<br />

annat land. Under sin uppväxt återkom han ofta till profetian.<br />

Hans historia och resan till henne ska långt senare bli en bok<br />

som översätts till flera språk. Det blir en samhällsskildring,<br />

äventyrssaga, cykelreportage och kärlekshistoria med ett<br />

lyckligt slut.<br />

– Hon skulle vara född i oxens tecken, vara musikalisk och äga<br />

djungel. Det blev ett annat hopp i livet. Det enda hoppet jag<br />

hade, när de sa att jag var kastlös, minns Pikej Mahanandia.<br />

Det var först under skoltiden som han insåg vad det innebar<br />

att vara oberörbar i det indiska samhället. Den första skoldagen<br />

hade han glatt och ovetandes suttit bak på pakethållaren,<br />

när hans pappa hade skjutsat dit honom på cykel.<br />

– Jag märkte det väldigt snabbt. Upptäckte att ingen ville<br />

leka med mig och ingen rörde vid mig, berättar Pikej Mahanandia,<br />

som fick sitta utanför klassrummet.<br />

Men han hade en konstnärlig talang, något som också hade<br />

stått på det där palmbladet med profetian.<br />

Som tjugoåring fick han ett konststipendium och flyttade<br />

till huvudstaden Dehli. Den myllrande staden var som början<br />

på ett nytt liv, där cyklarnas ringklockor ljöd i trafiken.<br />

– Nu tutar alla bilar. Då var det mycket cyklar som plingade<br />

överallt. Det var cyklar som gällde på 60- och 70-talet, säger han.<br />

Pikej Mahanandia levde som en fattig student och var hemlös<br />

i perioder. Han tog sig runt i staden genom att gå.<br />

– Jag levde som vagabond, men 1973 började det ändras och<br />

vilka fina möten jag hade, berättar han med glädje i ögonen.<br />

Efter lektionerna brukade han promenera till ett centralt<br />

torg där han skissade porträtt åt förbipasserande. Genom sitt<br />

konstnärskap mötte han många turister som hade tagit sig till<br />

Indien via hippievägen genom Iran, Afghanistan och Pakistan.<br />

En av dem var Ann-Charlotte von Schedvin, som kallas Lotta.<br />

Att möta henne kändes speciellt. Han frågade henne om hon<br />

var född i oxens tecken. Om hon var musikalisk. Och om hon<br />

ägde djungel. Svaret på alla frågor var ja. Lotta var från en<br />

adlig släkt som ägde skogsmark utanför Borås och under tiden<br />

i Indien blev hon förälskad i konstnären, som hade växt upp<br />

som oberörbar.<br />

– Jag kunde inte förstå att hon ville kyssa mig, säger Pikej<br />

Mahanandia som nästan direkt frågade om de skulle gifta sig.<br />

Hon tyckte att det var för tidigt, men följde med till hans<br />

hemby där de genomförde en lokal bröllopsceremoni.<br />

– Vi kände oss som gifta och hade en ceremoni men hade<br />

inga papper, berättar Pikej Mahanandia.<br />

Han hade sista året på konstkolan kvar och Lotta åkte<br />

tillbaka med folkvagnsbussen till Sverige, där hon började på<br />

musikpedagogiska institutet.<br />

”<br />

Jag fattade inte riktigt avståndet<br />

och trodde att jag skulle till Schweiz.<br />

Det hade tagit Lotta 22 dagar att köra tillbaka till Sverige,<br />

men Pikej hade inte råd med tåg- eller bussbiljetter för att<br />

följa efter henne. När studierna var slut och längtan var stor<br />

sålde han allt han ägde och köpte en cykel.<br />

– En mörkgrön Raleigh. Det var den första cykeln, sen bytte<br />

jag i Kabul i Afghanistan, berättar Pikej Mahanandia som<br />

började trampa norrut mot Lottas land.<br />

– Jag fattade inte riktigt avståndet och trodde att jag skulle<br />

till Schweiz, säger han.<br />

Det enda han kände till om Europa var den gamla kolonialmakten<br />

England och de berättelser han hade hört från turister<br />

han hade målat porträtt av. Några hade blivit vänner som han<br />

kunde hälsa på och få hjälp av längs vägen. På cykel efter cykel<br />

tog han sig fram. Följde profetian om kvinnan i landet långt bort.<br />

– Man filosoferade mycket, cyklingen skulle gå framåt, säger<br />

Pikej Mahanandia som även liftade vissa sträckor.<br />

Livet på gatan hade gjort honom gatusmart. Även som långfärdscyklist<br />

målade han sig fram och fick tillbaka gästfrihet,<br />

matpengar och gentjänster. Lite pengar gick åt för att skicka<br />

brev. På olika postkontor kunde han även plocka upp brev som<br />

Lotta hade skickat.<br />

– Jag läste kärleksbrev så att jag fick lite styrka att fortsätta<br />

framåt. Jag kände saker och ting, jag tänkte dem inte.<br />

Han fick brev i städer som Kabul, Kandahar och Herat. När<br />

han gick in på postkontoret i Istanbul hade en vän från vägen<br />

också skickat ett brev. I det låg en tågbiljett genom Europa.<br />

1977 nådde han ända fram, till Sverige.<br />

– Min älsklings land, säger Pikej Mahanandia och tittar på sin<br />

fru sen snart 40 år tillbaka, i deras hus i skogen utanför Borås.<br />

Text och foto: Hanna Mi Jakobson<br />

13

---

REPORTAGE<br />

Poliserna<br />

med egna<br />

motorer<br />

TEXT: ARIJANA MARJANOVIC<br />

FOTO: HANNA MI JAKOBSON<br />

14

---

Cyklande poliser har funnits i över hundra år, men det är<br />

först de senaste åren som de utbildas i Sverige. Poliskårens<br />

cykelkurser är fullbokade, för de som vill patrullera gator,<br />

bevara ordning, hindra brott och jaga bovar med cykel.<br />

CYKELPOLIS<br />

Frida Flodin är en<br />

av 11 poliser som<br />

är med på dagens<br />

cykelutbildning.<br />

– Den tar vi! säger Frida Flodin till sin kollega.<br />

Så fort de har fått a<strong>nr</strong>opet på polisradion i<br />

hörsnäckan accelererar de i väg. Cykelpedalen i<br />

botten. Flera kraftfulla och beslutsamma tramptag<br />

senare är de framme vid målet. Boven får syn<br />

på de två poliserna och sätter av uppför den höstblöta<br />

stentrappan. Poliskollegan Magnus Björn-<br />

Bentzen studsar av cykeln och sprintar efter uppåt,<br />

två trappsteg i taget, med tvåhjulingen under<br />

armen. Polisen Frida Flodin genskjuter jakten via<br />

cykelbanan. Boven är chanslös. Gripen.<br />

– Bra jobbat, säger boven när poliserna släpper<br />

taget om honom och får tillbaka konkret feedback<br />

på vad de gjorde bra, och vad de ska tänka<br />

på till nästa gång.<br />

Det känns som inspelningen av ett avsnitt av<br />

en svensk version av Pacific Blue, den amerikanska<br />

tv-serien med cykelpatrullerande poliser i<br />

Kalifornien. Men det är det inte. Det är Stockholmspolisens<br />

cykelutbildning. En ny kull poliser<br />

håller på att utbildas.<br />

– Cykeln är verkligen ett arbetsverktyg, säger<br />

Frida Flodin som har lärt sig flera nya trick.<br />

Under dagen cyklar poliserna omkring och<br />

rycker ut på övningsuppdrag för att känna på<br />

hur cykeln kan användas i det dagliga arbetet,<br />

som hjälpmedel och inte minst transportmedel.<br />

Ungefär hundra poliser har hittills gått cykelpolisutbildningen.<br />

Mest Stockholmspoliser men även<br />

några från andra polisregioner, bland annat<br />

Kalmar, Lund och Malmö. Skånska Magnus<br />

Björn-Bentzen är en av deltagarna som vill ta<br />

hem cyklingen till sin polisstation. Även om det<br />

är första gången han får en speciell cykelutbildning<br />

och får köra poliscykel, har han patrullerat<br />

på cykel i flera år.<br />

– Jag har gripit fler på cykel än i radiobil, säger<br />

han på lundadialekt.<br />

Utbildningsdagen har börjat klockan åtta<br />

med teorimorgon på Södermalms polisstation på<br />

Torkel Knutssonsgatan. Filmsnuttar och bilder<br />

demonstrerar hur man cyklar i patrull, hoppar av<br />

i farten, cyklar nedför trappor, boxas med framhjulet<br />

och andra användbara tekniker. Det här är<br />

utbildningens tredje och sista dag. Tidigare har<br />

de övat på skogsstigarna i Nackareservatet innan<br />

de ska ta på sig cykelmunderingen i stadsmiljö.<br />

Polisinspektören Fredrik Hellgren, som ska spela<br />

bov under dagen, pratar om fördelarna med<br />

cykel i polisyrket. Att man lättare får kontakt, är<br />

mer synlig men också kan smyga om det behövs.<br />

Ökad framkomlighet är en annan fördel.<br />

– Var kan vi röra oss? Precis överallt skulle<br />

jag vilja påstå, förutom på motorvägen, säger<br />

Fredrik Hellgren.<br />

Under sin presentation tar han upp två nackdelar<br />

med cykeln, att det är väderberoende och<br />

att man inte kan transportera frihetsberövade.<br />

– Fördelarna är definitivt fler än nackdelarna,<br />

konstaterar Fredrik Hellgren.<br />

”<br />

FRIDA FLODIN, NÄRPOLIS I STOCKHOLM<br />

Cykeln är verkligen<br />

ett arbetsverktyg.<br />

Teorilektionen går igenom olika trafiköverträdelser<br />

och bötesbelopp innan den är slut. Seminarietystnaden<br />

bryts av snack, skämt och ljudet<br />

av stolsben mot ett hårt plastgolv. Det är dags att<br />

ta sig ut till det simulerade allvaret på gatorna.<br />

– Vi kommer att ropa ut jobb till er vid olika<br />

stationer. Vi jobbar med case som till exempel<br />

ficktjuvarligan, instruerar Fredrik Hellgren. Han<br />

är inte bara skådespelarbov och polisinspektör,<br />

utan även en av cykelprojektets upphovsmän.<br />

Det hela började för två år sen när Fredrik<br />

Hellgren och kollegan, polisinspektör Krister<br />

Drakeklint, tröttnade på att bara cykla till jobbet.<br />

De ville cykla även på arbetstid. Förebilderna<br />

fanns i USA som i sin tur hade tränats upp i<br />

Nederländerna. De svenska cykelpolispionjärerna<br />

sökte stipendiepengar och fick dem. 2014 åkte de<br />

till Amsterdam på studieresa.<br />

– Vi visste egentligen ingenting om utbildningen<br />

alls, erkänner Fredrik Hellgren.<br />

I början retades kollegorna ”Ska ni åka till Nederländerna<br />

för att lära er att cykla? Även på stan<br />

15

---

REPORTAGE<br />

POLISCYKLAR Cykeltillverkaren Santos exporterar från Nederländerna och stripas med svenska polisemblem på ramen. Cirkapris 24 000 kronor.<br />

blev det reaktioner på polisens nya tjänstefordon,<br />

från radiobil till mountainbike.<br />

”Var har ni blåljusen?” ”Vad gör ni av era<br />

busar, lägger ni dem på pakethållaren?”<br />

– Normen är bil, motorcykel, båt och<br />

helikopter. Allt med motor. Det här måste<br />

man bryta, säger Fredrik Hellgren som<br />

tog med det holländska konceptet hem.<br />

Våren 2015 genomfördes den första<br />

utbildningen i Sverige. I början fick de<br />

knappt ihop ett gäng. Men när de trampande<br />

poliserna började synas på stan<br />

och i media ökade intresset.<br />

– Det är väl lite sådär. Man har en<br />

bild av vad polisen ska syssla med, säger<br />

Fredrik Hellgren. Vi normaliserade<br />

bilden av cyklande poliser. Framför allt<br />

genom att visa att vi kan använda cykeln<br />

16<br />

till så mycket annat. Att vi kan vara med<br />

på alla jobb som bilar inte kan.<br />

När de cyklande Stockholmspoliserna<br />

ersatte uppemot sex polisbilar i årets<br />

förstamajtåg, kom genombrottet. Det<br />

var uppenbarligen smidigare att arbeta<br />

på cykel än i bil, för att kunna få överblick<br />

och kontakt. En tydlig attitydförändring<br />

drog igenom poliskåren.<br />

Bland deltagarna berättas även anekdoter<br />

om hur en våldtäktsman greps av<br />

cykelpoliser som genomsökte en skog<br />

och hur högerextrema motdemonstranter<br />

trycktes bort med cyklarnas framhjul<br />

under Prideparaden.<br />

Det är oktober. Höst och vinter dansar<br />

runt i luften. Vädret väger mitt emellan<br />

lukten av fuktiga höstlöv och frasigt<br />

vintersyre som bäddar för snö. De två<br />

årstiderna kämpar om övertaget. I stadens<br />

parker syns gräset som små gröna<br />

fläckar under mattan av brandgula och<br />

illröda lönnlöv.<br />

Ute på övningsuppdrag i stan rullar<br />

polisdeltagarna vidare, från gatorna runt<br />

Högalidsparken och Skinnarviksparken på<br />

Söder genom Gamla stans smala gränder.<br />

– Det går alldeles utmärkt att slajda på<br />

smågatsten, konstaterar polisassistent<br />

Frida Flodman efter ett blixtsnabbt<br />

ingripande på Skeppsbron.<br />

Det är snabba ryck när huvudstadens<br />

bakgator förvandlas till polisernas<br />

träningsområde. De fyra instruktörerna<br />

säkerställer att cykelpolisadepterna får

---

VETERAN<br />

Magnus Björn-Bentzen<br />

har cyklat som polis i fem<br />

år och får lära sig fler<br />

polismetoder i sitt arbete.<br />

”<br />

Jag har gripit<br />

fler på cykel än i<br />

radiobil.<br />

PENDLARE<br />

Frida Flodin är<br />

cykelpendlare,<br />

som nu även är<br />

cyklande polis.<br />

MAGNUS BJÖRN-BENTZEN,<br />

CYKLANDE POLIS I LUND<br />

vad de tål. Rånare, cykeltjuvar och en<br />

fortkörande minibussförare, allt ska<br />

de kunna hantera med hjälp av sin nya<br />

vapendragare, cykeln. Med den kan<br />

de trampa ikapp gärningsmän och väl<br />

framme kan fordonet ställas upp som<br />

en sköld för polisen eller ett hinder för<br />

boven. Uppmärksamheten de cyklande<br />

poliserna får av allmänheten kan jämföras<br />

med en filmstjärnas. Folk vinkar,<br />

ler och kommer fram för att prata.<br />

– Vi vill komma närmare medborgarna,<br />

det är det som är syftet, säger polisinspektören<br />

Magnus Björn-Bentzen.<br />

Snart får han och Frida Flodin ett nytt<br />

a<strong>nr</strong>op på polisradion och trampar vidare<br />

ut till Riddarholmen, där en rånare jagas<br />

ifatt. Spelad av Fredrik Hellgren.<br />

Cyklande poliser är banbrytande i ett<br />

traditionellt motordrivet polismaskineri.<br />

Framkomligheten ökar delvis på en<br />

tvåhjuling, men även cykelpolisen<br />

utsätts för prejningar och tajta omkörningar<br />

från bilister. Inte heller cykelinfrastrukturen<br />

rättar in sig i ledet när polisen<br />

visar sig. Felskyltningar och stolpar mitt<br />

i cykelbanorna är hinder som både cykelpoliser<br />

och civila cykelpendlare måste ta<br />

sig förbi. Olika cykelforum på nätet publicerar<br />

bild efter bild på hur Stockholms<br />

cykelvägnät bitvis är en trasig hinderbana,<br />

med cykelbanor som plötsligt tar<br />

slut eller parkerade fordon i cykelfälten.<br />

Utformningen och otydligheten på<br />

marken kan leda till att trafikregler bryts.<br />

Exempelvis är det förbjudet att cykla på<br />

trottoaren, trots att kombinerade gångoch<br />

cykelbanor kan se ut precis som<br />

trottoarer. Trots att infrastrukturen för<br />

cykel inte är lika utvecklad som för bil,<br />

är det enligt lagstiftningen lika allvarligt<br />

att bryta mot trafikreglerna.<br />

– Ja, det är det. Fast för en bilist är det<br />

dubbla böter plus att du blir av med körkortet.<br />

Man har ju sett att bilen gör mer<br />

skada än cykeln. Polisens roll är att vi<br />

måste tala om vad som är fel, förklarar<br />

Fredrik Hellgren.<br />

Polisväsendets huvuduppgift är att<br />

upprätthålla allmän ordning och säkerhet<br />

samt att bekämpa brott i en stat. I<br />

cykelpolisernas uppdrag ingår att bevaka<br />

cyklisters trafiköverträdelser eftersom<br />

det har varit ett eftersatt område.<br />

17

---

REPORTAGE<br />

Men enligt Fredrik Hellgren handlar det<br />

inte om någon jakt på cyklister.<br />

– Nja, så många är vi inte som är ute.<br />

Det finns regler, vi måste följa dem.<br />

Polisen är där för att rapportera lagöverträdelser,<br />

det finns en tanke varför man<br />

har de här reglerna, sammanfattar han.<br />

I övrigt jobbar alla poliser mot motortrafiken.<br />

Cykelpoliserna får mer fokus<br />

på trafikbrott som cyklister gör, men de<br />

får också upp ögonen för trafikbrott mot<br />

cyklister. När poliser rör sig på cykelbanorna<br />

rapporterar de till exempel felparkerade<br />

bilar som blockerar vägen.<br />

”<br />

En helt annan<br />

kontakt med folk.<br />

JOHAN CARLBERG, POLISASSISTENT<br />

Uppdraget är såväl att underlätta för<br />

de cyklister som sköter sig som att ta<br />

tag i de cyklister som bryter mot regler.<br />

Fredrik Hellgren lyfter att cyklister<br />

kan orsaka allvarliga olyckor genom att<br />

inte använda de cykelboxar som finns<br />

i de stora korsningarna. Det vill säga<br />

det avgränsade området framför bilens<br />

stopplinje, som gör att högersvängande<br />

bilister lättare ser cyklisten.<br />

– Det är inte bara att de begår trafikbrott.<br />

Det har hänt flera olyckor där<br />

cyklister har dött. Om man kör upp bredvid<br />

en tung lastbil och har tänkt köra<br />

rakt fram, så blir man överkörd, säger<br />

Fredrik Hellgren.<br />

Solen har förflyttat sig på himlen.<br />

Ibland hittar dess strålar in mellan<br />

sjoken av vita moln ner till de cyklande<br />

poliserna. På vägen tillbaka till stationen<br />

berättar en av instruktörerna, polisassistent<br />

Johan Carlberg, att han har känt av<br />

en helt annan energi under arbetsdagen.<br />

– Sex, sju år i radiobil, man blir en rätt<br />

så svart, bitter människa. Man har suttit<br />

i den där plåtburen i så många år, och<br />

bara pratat med kollegan, säger han.<br />

Det känns bättre att vara ute.<br />

– Folk är intresserade av cyklarna, de<br />

kommer fram, lämnar tips, de pratar helt<br />

allmänt. Det är en helt annan kontakt<br />

med folk. Sen är det roligt att cykla<br />

faktiskt, gratis träning på arbetstid, säger<br />

Johan Carlberg.<br />

Cykelutbildningen är slut och gruppen<br />

rullar tillbaka mot garaget vid polisstationen<br />

där allting började. Initiativtagaren<br />

Fredrik Hellgren får en sista fråga. Om<br />

något har förändrats sen han tog med<br />

cykeln in i jobbet?<br />

– Ja, lite grann. Jag tror nog jag har blivit<br />

mer kommunikativ och pratar mer med<br />

folk. Det är roligare att jobba, säger han.<br />

•<br />

•<br />

•<br />

•<br />

•<br />

CYKELRELATERADE REGLER OCH BÖTESBELOPP<br />

KÖRA MOT RÖTT LJUS<br />

Ordningsbot på 1 500 kronor att jämföra<br />

med 3 000 kronor för motorfordon.<br />

INTE STANNAT VID STOPPLIKT<br />

1 000 kronor för cykel, 2 500 för bil.<br />

INTE IAKTTAGIT VÄJNINGSPLIKT<br />

Cyklister kan böta 1 000 kronor och<br />

motorförare 2 000 kronor.<br />

FÄRDAS I MÖRKER UTAN BELYSNING<br />

500 kronor för cyklister. För bilister<br />

mellan 1 200 och 1 600 kronor.<br />

INTE STANNAT VID ÖVERGÅNGSSTÄLLE<br />

1 500 kronor för cyklister, som också<br />

ska ge gångtrafikanter företräde.<br />

18<br />

•<br />

•<br />

•<br />

•<br />

•<br />

CYKLA I FEL KÖRFÄLT<br />

Att färdas på vägbana som exempelvis en<br />

trottoar, 500 kronor för cyklister.<br />

SKJUTSA PÅ CYKEL<br />

Otillåten skjutsning på cykel, 500 kronor<br />

i böter för både förare och passagerare.<br />

FÖR KORT AVSTÅND PÅ CYKEL<br />

För kort avstånd till framförvarande<br />

fordon med cykel är 1 000 kronor.<br />

RINGKLOCKA SAKNAS<br />

500 kronor. En cykel ska ha en<br />

fungerande ringklocka och bromsar.<br />

FARLIG OMKÖRNING PÅ CYKEL<br />

Omkörning trots möte, 1 500 kronor.<br />

•<br />

•<br />

•<br />

•<br />

INTE GE TECKEN SOM CYKLIST<br />

Avsaknad av tecken vid exempelvis<br />

sväng eller körfältsbyte, 500 kronor.<br />

PARKERING I CYKELBANA<br />

Bilar får inte stanna på cykelbanan och<br />

parkeringsavgifterna varierar i kommuner.<br />

ALKOHOLPÅVERKAD CYKLING<br />

Lagligt så länge cyklisten inte är vårdslös<br />

i trafiken och bryter mot någon ordningsregel.<br />

Rattfulla bilister kan få indraget<br />

körkort och fängelse upp till två år.<br />

CYKELSTÖLD<br />

Räknas inte som trafikbrott utan som<br />

egendomsbrott, med rättslig påföljd. En<br />

procent av alla cykelstölder klaras upp.

---

REPORTAGE<br />

ÖVNING Poliserna Frida Flodin och Magnus Björn-Bentzen gör ett ingripande där Richard Hultman är en av instruktörerna som spelar gärningsmän.<br />

”<br />

Gångtrafikanter<br />

och cyklister är de två<br />

grupper där skadefrekvensen<br />

ökar hela<br />

tiden. Det är mycket<br />

därför vi gör det här<br />

projektet.<br />

FREDRIK HELLGREN, INITIATIVTAGARE<br />

9<br />

SÅ MÅNGA CYKELUTBILDNINGAR<br />

HAR GENOMFÖRTS I DEN SVENSKA<br />

POLISKÅREN SEN STARTEN 2015.<br />

19

---

PRODUKTER<br />

”<br />

Cykellåsen på marknaden ökar i pris,<br />

styrka och kreativitet. De rejäla kedjorna<br />

och byglarna i stål har fått sällskap av<br />

smarta lås i mjuka material, med larmade<br />

finesser och kräkframkallade lukter. Vi har<br />

gjort en översikt av skyddet mot cykeltjuvar.<br />

CYKELFRÄMJARNA ZACHARIAS ELINDER OCH RENÉ HEUNEN<br />

Nyckeln till låsmarknaden<br />

Kabel, kedja eller bygel, det är den<br />

vanliga frågan. Det enkla svaret är kedja<br />

i härdat stål. Eventuellt bygel. Helst inte<br />

kabel. Problemet med ett vajer- eller<br />

kabellås är att kabeln ser stark ut som<br />

helhet, men varje enskild tråd som den<br />

består av är lättare att ta sig igenom. Speciellt<br />

om tjuven har möjlighet att flytta<br />

cykeln till ett ställe där hen ostört kan<br />

klippa sig genom ståltrådarna.<br />

Ett bra bygellås är kraftigare och kräver<br />

mer våld för att brytas upp. Bygeln behöver<br />

vara låst i bägge ändar av u-formen,<br />

annars kan tjuven vrida bygeln efter att<br />

ha tagit sig genom ena sidan. Bygelns utformning<br />

kommer dock med en kompromiss<br />

mellan säkerhet och funktionalitet.<br />

Å ena sidan är det bra med en smal bygel,<br />

som inte lämnar utrymme för att låset<br />

kan forceras med ett annat objekts vridmoment.<br />

Å andra sidan är det bra med<br />

en bygel som är bred nog för att kunna<br />

fästa låset runt ramen och ett fast objekt<br />

på gatan.<br />

Ett kedjelås i härdat stål, med ett integrerat<br />

eller tillhörande hänglås i samma<br />

klass, är avskräckande för cykeltjuvar.<br />

Nackdelen är dock vikten och volymen.<br />

Det enklaste är att snurra kedjan tajt runt<br />

sadelstolpen när låset inte används, dock<br />

kan det ge smärre lackskador på ramen.<br />

Ett bra lås kostar ibland mer än en hyfsat<br />

bra andrahandscykel. Låsets kostnad<br />

beror till större del av kvaliteten på själva<br />

materialet och härdningsprocessen.<br />

Det kan därmed vara värt att spendera<br />

lite mer på ett bra lås. Priset kan i regel<br />

översättas till antalet minuter som det tar<br />

för en tjuv att bryta upp låset. Beräknat<br />

på ett lås med cirkapriset 450 kronor<br />

innebär det att cyklisten har köpt minst<br />

tre minuter. Det är samma säkerhetstid<br />

som används för de låstest som försäkringsbolagen<br />

grundar sina krav på.<br />

•<br />

Låsmarknaden i sig är en stor paradox.<br />

I det holländska dokumentärprogrammet<br />

De Rekenkamer står det klart att cyklisters<br />

stöldtragedier även innebär låstillverkarnas<br />

vinstökning. Om tillverkarna endast<br />

producerar säkra lås, drar det i det långa<br />

loppet ner på deras försäljning och lönsamhet.<br />

Ett sätt att dämpa den effekten<br />

är att marknadsföra något billigare lås,<br />

som ser väldigt starka ut, men som ändå<br />

är lätta att öppna. Men för varje stöld<br />

kommer troligen även kostnadsmedvetna<br />

cyklister att bli mer frustrerade och villiga<br />

att lägga mer pengar på sitt nästa lås. För<br />

en vanlig vardagscykel kan prisnivån på<br />

ett lås motsvara värdet på en alternativ<br />

cykel, plus tiden och energin det krävs för<br />

att skaffa den.<br />

Vilket lås som ska användas är en<br />

avvägning för varje cyklist. Nya lås kan<br />

även skydda cykeln mot gamla tjuvknep.<br />

•<br />

•<br />

CYKELTJUVENS PLAYBOOK<br />

Slipade cykeltjuvar har sina favoritknep<br />

för att få tag på stöldbegärliga cyklar.<br />

Här listas tre avslöjande strategier.<br />

DEN TROVÄRDIGA VÄSTEN<br />

Tjuvens hemliga utklädnad är reflexvästen.<br />

Med den på är det möjligt att<br />

öppna ett cykellås mitt på ljusa dagen<br />

med ett större verktyg, utan ingripande.<br />

Förbipasserande kommer att tro att<br />

personen i västen är en funktionär eller<br />

liknande som bara gör sitt jobb. Ingen<br />

skulle väl våga stjäla en cykel mitt framför<br />

ögonen på allmänheten?<br />

DET GROVA VÅLDET<br />

När allt fler transportmedel drivs på el<br />

blir det även vanligare med laddpunkter<br />

i närheten av cykelparkeringar. Eluttagen<br />

används även av vissa cykeltjuvar<br />

som pluggar in kraftfulla eldrivna<br />

verktyg. De behöver bara några snabba<br />

ostörda sekunder med en vinkelslip.<br />

DEN OSKYLDIGA LIRKAREN<br />

Den perfekta cykelstölden lämnar inga<br />

spår och lämnar låset intakt. Tjuvar som<br />

lirkar upp lås får det att se ut som om<br />

de bara har svårt att öppna låset med<br />

nykeln. Den här typen av stöld klarar<br />

bara proffstjuven av, och oftast finns det<br />

mer intressanta objekt för hen att lägga<br />

sin energi på.<br />

20

---

INNOVATIVA CYKELLÅS<br />

LÅS MODELL INNOVATION FUNKTION<br />

BITLOCK<br />

bitlock.co<br />

Bitlock är till det yttre ett vanligt<br />

bygellås, men kan låsas<br />

upp via din telefon eller med<br />

knappkod. Fördelen är inte<br />

bara att du slipper en nyckel,<br />

uppkopplingen mot din telefon<br />

öppnar även upp för en<br />

rad andra finesser.<br />

Cirkapris 1 300 kronor<br />

Låsets uppkoppling innebär<br />

att du via din telefon kan se<br />

var din cykel är parkerad och<br />

hur du cyklat. Du kan också<br />

enkelt administrera access till<br />

andra, betrodda personer<br />

vilket möjliggör delning av<br />

cyklar på ett mycket smart<br />

sätt. Passande för lånecyklar.<br />

Bygellåset är av härdat<br />

stål och är godkänt av<br />

försäkringsbolag. Den digitala<br />

kopplingen till telefonen<br />

ska enligt tillverkarna hålla<br />

samma säkerhetsnivå som<br />

krypterad bankkod, vilket bör<br />

avhålla de flesta cykeltjuvar.<br />

LITE LOK<br />

litelok.com<br />

En ny typ av lås som tillvaratar<br />

fördelarna av traditionella<br />

lås. Som den låga vikten och<br />

flexibiliteten hos ett vajerlås<br />

och den höga säkerheten hos<br />

ett kedjelås.<br />

Cirkapris 950 kronor<br />

Undviker avvägningen mellan<br />

vikt och säkerhet. Innovationen<br />

består i det nya keramiska<br />

materialet Boaflexicore som<br />

ger ett lätt och flexibelt lås. Har<br />

i oberoende test av Sold Secure<br />

uppnått högsta säkerhetsklass,<br />

där närmaste konkurrent har<br />

mer än dubbla vikten.<br />

Låset är en 75 cm, tygklädd,<br />

keramisk länk, som vid behov<br />

kan förlängas med ytterligare<br />

Liteloks. Vikten är knappt<br />

ett kilo och sammanfogas<br />

med en vanlig låsmekanism.<br />

Svagheten är den krångliga<br />

fästanordningen till cykeln<br />

som är tidskrävande.<br />

HEXLOX<br />

hexlox.com<br />

Cykeltjuven är inte alltid ute<br />

efter din cykel, utan även<br />

åtråvärda delar som sadel,<br />

styre och hjul, som snabbt<br />

kan monteras av. Hexlox är<br />

framtaget för att förhindra just<br />

detta och är ett komplement<br />

till vanliga cykellås.<br />

Cirkapris 190 kronor<br />

Elegant lösning på svårbemött<br />

problem, att stöldskydda delar<br />

som behöver vara rörliga.<br />

Hexlox höjer tröskeln, utan<br />

att det blir avsevärt krångel i<br />

vardagen för dig som cyklist.<br />

Lätt att tänka sig fler användningsområden<br />

än cyklar<br />

framöver, för denna svenska<br />

uppfinning.<br />

Låset består av två delar, en<br />

insats eller pin, som med hjälp<br />

av en unik nyckel sätts i valt<br />

mutterhuvud. Därmed är det<br />

inte möjligt att skruva av.<br />

Användare kan beställa obegränsat<br />

med pins som passar<br />

till en specifik nyckel, men<br />

med ett relativt högt styckpris<br />

på cirka 100 kronor per pin.<br />

THE CRICKET<br />

b45h.com<br />

The Cricket, eller Syrsan, är i<br />

egentlig mening inget lås utan<br />

snarast en digital cykelvakt.<br />

Den fästs med en liten anordning<br />

under sadeln och parkopplar<br />

den via blåtand mot en<br />

mobil. Om någon rör cykeln<br />

varslas ägaren via telefonen.<br />

Cirkapris 350 kronor<br />

Ett roligt sätt att testa användningsområden<br />

för ny teknik. I<br />

detta fall handlar det om att<br />

koppla ihop nätverk av användare<br />

via Blåtandsteknik för<br />

att gemensamt kunna spåra<br />

cyklar på vift. Frågan är dock<br />

hur lång tid det kommer att ta<br />

för en uppmärksam tjuv att<br />

avlägsna eller förstöra syrsan.<br />

Blåtandens begränsade<br />

räckvidd, cirka 50 meter, gör<br />

att man är beroende av andra<br />

Cricketanvändare inom<br />

räckvidden. Kräver därför<br />

många användare och tät<br />

bebyggelse. Om man lyckas<br />

spåra cykeln kvarstår det<br />

tvivelaktiga nöjet att konfrontera<br />

cykeltjuven.<br />

•<br />

SKUNKLOCK<br />

skunklock.com<br />

Liksom Bitlock ett vanligt<br />

härdat bygellås men med en<br />

stor skillnad, låset utsöndrar<br />

ett mycket illuktande ämne om<br />

någon försöker bryta upp det<br />

med våld. Eller som tillverkarna<br />

själva uttrycker det, "The lock<br />

that fights back!"<br />

Cirkapris 850 kronor<br />

Vilka cykelstöldstrauman upphovsmännen<br />

bär på när det<br />

kommer till att upprätthålla<br />

äganderätten är oklart. Enligt<br />

principen anfall är bästa<br />

försvar får tjuven en ordentlig<br />

överraskning. Frågan är bara<br />

om man i samma ögonblick<br />

också gör ägaren till en<br />

potentiell förbrytare.<br />

Låsbygeln består av härdat<br />

stål med en traditionell<br />

låsmekanism. Vid angrepp<br />

utsöndras gasen Capsaicin,<br />

som bland annat återfinns i<br />

pepparspray och orsakar då<br />

kraftigt illamående. Cykeltjuvens<br />

kläder förstörs även<br />

av odören, vilket ska straffa<br />

tjuven även ekonomiskt.<br />

BEGAGNADE CYKELKÖP Granska kvitto och kontrollera ramnumret, cykelns unika id, hos polisen. Se om cykeln har ISR-märkning.<br />

21

---

RESOR<br />

TURKIET<br />

Saltöknen Tuz Gölü är en av Martijn<br />

Doolaards favoritlandskap under<br />

hans långfärdscykling till Singapore.<br />

22

---

Cyklar för den<br />

totala friheten<br />

Martijn Doolaard reste så fritt som möjligt. Han reste ensam för<br />

att kunna ta fria val. Han hade ingen slutgiltig destination eller<br />

deadline. Han bar med sig tillräckligt med utrustning för att<br />

klara sig själv, men var minimalistisk nog för att hålla det lätt.<br />

Och han valde det transportsätt som gav honom maximal frihet.<br />

TEXT: HANNA MI JAKOBSON OCH FOTO: MARTIJN DOOLAARD<br />

23

---

RESOR<br />

BERGSPASS<br />

Cykelporträtt i de<br />

turkiska bergen.<br />

”P<br />

lanen var att cykla österut,<br />

säger Martijn Doolaard.<br />

Den holländska cyklisten<br />

hade även satt Kina som ett<br />

vagt mål för sin första långfärdstur.<br />

Bara för att det lät som om det var<br />

långt bort från hemstaden Amsterdam, vilket<br />

var startpunkten för resan. Men egentligen<br />

ville han inte bestämma någonting i förväg.<br />

– Jag ville resa på det sättet för att ha friheten<br />

att bestämma om jag ville stanna längre<br />

eller bara resa vidare, säger han.<br />

Frihet var ett viktigt begrepp. På Martijn<br />

Doolaards underarm satt en tatuering med<br />

orden Espiritu Libre, som står för den fria själen.<br />

– Jag ser det som en inställning till livet och<br />

en viss livsstil, förklarar han.<br />

Han förmedlade livet under cyklingen på<br />

sin blogg med samma namn.<br />

– Jag tänkte att Espiritu Libre var ett<br />

vackert namn på resan, speciellt den typen av<br />

resor som jag gör. Jag reser ofta själv och ofta<br />

ut i naturen, säger han.<br />

Friluftsresan på cykel startade den 16 april<br />

2015. I ett trampande tempo förändrades de<br />

europieska omgivningarna till att få en mer<br />

asiatisk prägel.<br />

– Det har varit mycket att ta in med olika<br />

kulturella intryck. Man dyker verkligen djupt<br />

in i kulturen och det är vackert att se förändringarna<br />

ske långsamt. Vanligtvis reser man<br />

så snabbt, med ett plan eller en bil, men<br />

med cykel ser man landskapet och kulturen<br />

gradvis ändras till något nytt, vilket är mycket<br />

inspirerande och insiktsfullt, säger Martijn<br />

Doolaard, som rörde sig från väst till öst.<br />

Från de tyska skogarna och Sankt Nicholas<br />

kyrka i Tjeckien till grottformationerna i<br />

Turkiet och Ramsarmoskén i Iran. Resan var<br />

fortfarande öppen vad gällde rutt, tid och sinne.<br />

– Jag gillar verkligen den här typen av<br />

frihet utan planering. För när man har en<br />

plan är man inte riktigt i stunden. När det är<br />

planlöst är det alltid bättre än väntat och det<br />

finns ingen anledning till brådska. Så jag gillar<br />

att vara fri på det sättet, men halvvägs under<br />

resan när jag var i Iran och inne i Centralasien<br />

behövde jag en plan. På grund av visumbegränsningar<br />

finns det alltid en viss tidsperiod som<br />

man får vara i ett land, säger Martijn Doolaard,<br />

som fick göra sina spontana vägval efter de<br />

olika visumreglerna.<br />

– Det är så jag gjorde det. Men jag mötte<br />

andra cyklister som detaljplanerade hela<br />

rutten från start, vilket också är ett sätt att<br />

resa, men jag gillar sista-minuten-planeringen,<br />

berättar han.<br />

I Turkmenistan fick han bara ett transitvisum<br />

på fem dagar för att ta sig de 50 milen<br />

genom landets svårcyklade ökenterräng.<br />

– Så det var tufft. Turkmenistan var det<br />

värsta exemplet, men även Uzbekistan där<br />

jag bara fick 15 dagar. Efter Turkmenistan var<br />

jag även så pass trött att jag behövde några<br />

vilodagar och fick därmed ta tåg för att hinna<br />

lämna landet i tid. Så det begränsar friheten<br />

något, men dessa länder är så annorlunda att<br />

de ger resan ett mervärde.<br />

”<br />

Jag gillar verkligen den<br />

här typen av frihet utan<br />

planering. För när man har<br />

en plan är man inte riktigt<br />

i stunden.<br />

En stor del av lockelsen under resan<br />

handlade om det okända. Han hade inte haft<br />

någon kännedom om länder som Turkmenistan,<br />

Uzbekistan och Kirgizistan tidigare.<br />

Även om vissa etapper dränerade krafterna så<br />

ville han bara fortsätta.<br />

– Jag tror att det som höll igång mig var att<br />

jag såg något nytt varje dag. Det var troligtvis<br />

bara horisonten, med förvissningen att om jag<br />

inte hade det bra idag, så kommer det att bli<br />

bättre. Det är nog det som gör en sådan här<br />

långfärdstur så spännande, i jämförelse med<br />

kortare semesterturer.<br />

Martijn Doolaard hade aldrig cyklat så här<br />

länge förut, men cykeln hade tidigare varit<br />

hans transportmedel under både vardag och<br />

semester.<br />

– Cykeln känns så befriande. Desto mindre<br />

du bär med dig, och ju mindre ägodelar du<br />

har, desto mer kan du uppleva frihet. Speciellt<br />

utanför de västeuropeiska länderna där det inte<br />

direkt finns några trafikregler för cyklister.<br />

Så du kan agera som om du vore en billist ena<br />

dagen cyklandes på motorvägen och i nästa<br />

stund cykla genom en myllrande shoppinggata.<br />

Det är en stor frihetsupplevelse, men<br />

jag tror det främst handlar om att vara ute<br />

MOSKÉ<br />

Arkitektur<br />

i iranska<br />

Ramsar.<br />

24

---

DIMMA<br />

Indiskt stup<br />

utanför<br />

Darjeeling.<br />

25

---

RESOR<br />

PACKNING<br />

Ett komplett hushåll som<br />

kan förflyttas på cykel.<br />

UPPFÖRSBACKE Till 3 300 höjdmeter i Alborzbergen i Iran.<br />

BUDDHA<br />

En av de stora<br />

kulturyttringarna i<br />

Myanmar.<br />

och utsätta sig för alla elementen, säger<br />

Martijn Doolaard, som upplevde både<br />

extrem kyla och torr hetta.<br />

I Kirgizistan började säsongen övergå<br />

till vinter. Visumsituationen i Kina och<br />

Pakistan tycktes omöjlig att ta sig igenom,<br />

med vissa sträckor som krävde poliseskort.<br />

Därför tog han ett flyg till Indien. De<br />

sydostasiatiska länderna följde med Myanmar,<br />

Thailand, Malaysia och Singapore.<br />

Under hela vägen bjöd naturlandskapen<br />

in till campingliv i såväl skogsdungar<br />

som ökenstäpp, bergstrakter och sandstränder.<br />

Över hälften av tiden har han<br />

sovit i tält.<br />

– Jag har många fina minnen från<br />

Kirgizistan. Och från Myanmar, där det<br />

faktiskt är otillåtet att campa vilt. Men när<br />

man är själv är det väldigt lätt att gömma<br />

sig, så det innebär inga problem. Och i<br />

Thailand var det ljuvligt på stränderna,<br />

otroligt vackert. Turkiet hade också flera<br />

fantastiska campingplatser, i Kappadokien<br />

och i saltöknen, säger han nostalgiskt.<br />

Martijn Doolaard minns alla utmaningar<br />

då han korsade sandöknar och klättrade<br />

bergsbackar, för att senare somna utmattad<br />

i ett litet tält.<br />

– Den sortens intensiva upplevelser<br />

blir till de finaste minnena för mig,<br />

men under tiden är det inte alltid roligt,<br />

konstaterar han.<br />

”<br />

Den sortens intensiva<br />

upplevelser blir till de<br />

finaste minnena.<br />

Cykeläventyret slutade i Singapore<br />

och Martijn Doolaard åkte hem den 16<br />

april <strong>2016</strong>, exakt ett år sen han startade.<br />

Tillbaka i Amsterdam har han återupplevt<br />

sitt år på cykel, genom alla fotografier<br />

som har dokumenterat den kultur och<br />

natur som han har färdats igenom.<br />

– Det var ett enastående år, riktigt<br />

oförväntat. När man tänker sig en sådan<br />

resa kan man inte riktigt förvänta sig<br />

vad man ska gå igenom. Det var ett år då<br />

mycket hände. Det var alldeles underbart,<br />

säger han.<br />

Som frilansande fotograf, filmskapare<br />

och formgivare, ville han även gestalta<br />

resan genom sina yrkeskunskaper. Han<br />

satte ihop en kampanj för crowdfunding<br />

och fick in finansiering för en fotobok,<br />

som senare togs in av ett tyskt bokförlag.<br />

Hans förevigade minnen kommer<br />

lanseras i coffeetable-format. Med de<br />

bländvita bilderna från den turkiska<br />

saltöknen Tuz Gölü. En lägerkväll på<br />

snäckskal vid Kaspiska havet i Iran.<br />

Snöklädda landskap med Kirgizistans<br />

bergsbakgrund i kvällsljus. Morgondimma<br />

över templena vid Bagan i Myanmar.<br />

Flera fotograferade cykelupplevelser, med<br />

alla dessa horisonter i 18 länder, blad<br />

efter blad.<br />

26

---

ESPIRITU LIBRE<br />

•<br />

•<br />

•<br />

CYKLIST Martijn Doolaard, 32 år<br />

CYKEL Surly Long Haul Trucker<br />

CYKELRUTT Nederländerna, Tyskland,<br />

Tjeckien, Österrike, Slovakien,<br />

Ungern, Rumänien, Bulgarien, Turkiet,<br />

Iran, Turkmenistan, Uzbekistan, Kirgizistan,<br />

Indien, Myanmar, Thailand,<br />

Malaysia och Singapore.<br />

CYKELDISTANS 1 700 mil<br />

CYKELAKTUELL Med fotoboken<br />

"One year on a bike" som kommer ut<br />

på svenska marknaden våren 2017.<br />

Beställs på oneyearonabike.com<br />

CYKELBLOGG espiritu-libre.com<br />

AMSTERDAM<br />

SINGAPORE<br />

HAVSHORISONT<br />

Strandutsikt i<br />

slutet på en<br />

cykeldag från<br />

Indiens östkust.<br />

27

---

RECENSION<br />

Boken som visar framtider<br />

Varför är inte trafikljus styrda av<br />

gående? Varför är straffen så låga för<br />

trafikförseelser? Varför står det inte<br />

”bilkörning dödar” på bilannonser?<br />

De och andra frågor ställer Alexander<br />

Ståhle i sin nya bok<br />

"Alla behöver närhet" är en blandning<br />

av science fiction och bilhistoria, där<br />

läsaren tas med på en tur tillbaka till<br />

framtiden. Till tre möjliga framtidsstäder.<br />

Men också till 1800-talets London och<br />

den stora hästgödselkrisen som befarades<br />

begrava staden under tre meter gödsel.<br />

Spårvagnar och bilar räddade London<br />

från hästbajset. Nu undrar Alexander<br />

Ståhle, också, vad som ska rädda oss<br />

från massbilismen?<br />

På vägen mot svaret skildrar författaren<br />

bilens födelse och uppgång, och pläderar<br />

för dess fall. Kalla fakta och talande siffror<br />

målar nämligen upp en inte alltför<br />

upplyftande bild av vad bilen har gjort<br />

och fortsätter göra med våra liv, vår<br />

hälsa och våra städer. Till exempel att<br />

fler människor dör av bilism än av alla<br />

världens krig. Eller att 2,5 miljoner<br />

människor i världen beräknas dö av<br />

smog varje år. Den dystra matematiken<br />

till trots så är boken inte tung, snarare<br />

intressant och tankeväckande. Den<br />

öppnar både dörrar och fönster för att<br />

släppa in tankar och idéer lika galna som<br />

självklara, som frågan om en stad måste<br />

vara barnfientlig. Statistik och siffror<br />

jämförs ständigt med vardagsrealism, som<br />

att du skulle kunna köpa en 60 kvadratmeter<br />

stor lägenhet för under 200 000<br />

kronor, om Stockholms stad subventionerade<br />

bostadsrätter lika generöst som<br />

boendeparkering.<br />

Under resan tillbaka till framtiden<br />

möter läsarna även dagens London där<br />

mängden bilar har halverats sen år 2000.<br />

Och antalet cyklister har tredubblats.<br />

Mixen av nedslående och upplyftande<br />

fakta skapar en sober dynamik som driver<br />

läsningen framåt mot målet, att få veta<br />

vad som är lösningen på problemet.<br />

Ett problem som enligt författaren<br />

stavas utglesning av städer, för att den<br />

har ökat avstånden mellan människor<br />

och tvingat in dem i ett bilberoende. Ett<br />

exempel på det är även massbilismens<br />

vagga, det frihetsälskande USA, där<br />

motorväg heter freeway.<br />

Boken ger också plats åt röster och<br />

åsikter som är sällsynta i den bilfokuserade<br />

berättelsen. Till exempel Bogotás<br />

borgmästare E<strong>nr</strong>ique Peñalosa, som<br />

säger att bra trottoarer är den viktigaste<br />

byggstenen i en demokratisk stad. Trots<br />

att boken förkunnar fakta, som att om<br />

du pendlar 34 minuter per dag, innebär<br />

det att du pendlar sex veckor på ett år,<br />

så är boken en uppfriskande injektion.<br />

Just därför. Den sätter ord och siffror på<br />

motorfordonsperverserade städer, som<br />

är verklighet för allt fler människor, och<br />

presenterar alternativa lösningar. Om<br />

framtidsscenarierna är realistiska eller<br />

surrealistiska. Ja, det får vi se.<br />

Arijana Marjanovic<br />

28<br />

Alexander Ståhle är stadsbyggnadsforskare på KTH och driver sen 2005<br />

Spacescape, som är ett konsultföretag med i<strong>nr</strong>iktning på cykelinfrastruktur.

---

Sök uppsatsstipendium!<br />

Har du eller någon du känner skrivit<br />

en uppsats <strong>2016</strong> som berör ämnet<br />

cykling? Då går det att söka vårt<br />

uppsatsstipendium på 10 000 kronor.<br />

Läs mer på:<br />

cykelframjandet.se/uppsats<br />

Årets bidrag skickas in senast 15 januari 2017.<br />

Vinn en<br />

julklapp!<br />

Vi delar ut tre exemplar av<br />

Alexander Ståhles cykelbok<br />

"Alla behöver närhet". Vi<br />

ska lotta ut böckerna bland<br />

de som mejlar sin postadress<br />

och meningen "Alla behöver<br />

närhet", före 13 december.<br />

redaktion@cykelframjandet.se<br />

5 CYKLAR AV 5 MÖJLIGA<br />

ALLA BEHÖVER NÄRHET.<br />

SÅ BLIR FRAMTIDENS STÄDER<br />

AV ALEXANDER STÅHLE<br />

DOKUMENT PRESS FÖRLAG<br />

29

---

Halmstad<br />

Efter framgångar i att arrangera<br />

cykelturer bjuder kretsen in fler<br />

cyklister till sina favoritrutter.<br />

– Vi har besökt de flesta platser<br />

redan och vet vad vi vill, säger Claes<br />

Tagesson, som tillsammans med<br />

Sven-Ove Jacobsson är projektledare<br />

för Cykelturistveckan 2017.<br />

Claes Tagesson är även vice<br />

ordförande och gick med i<br />

Cykelfrämjandet för ungefär<br />

15 år sen.<br />

– Det var väl tisdagscyklingarna<br />

som lockade. Sen blev<br />

man engagerad mer och mer,<br />

säger Claes Tagesson.<br />

Nu arbetar han inför CTVveckan,<br />

som kommer att<br />

grunda sig på kretsens huvudverksamhet,<br />

cykelturerna.<br />

– Det har vi hållit på med i<br />

flera år, säger Claes Tagesson<br />

och framhåller det sunda<br />

och roliga med cyklingen.<br />

Vardagsmotion, social<br />

gemenskap och lokalkännedom.<br />

Det är även värden<br />

som kretsens ordförande<br />

Lasse Green tar upp.<br />

Han gick med i föreningen<br />

tidigt 1990-tal, eftersom han<br />

ville förändra Halmstad till<br />

en cykelstad. I stället för att<br />

försöka övertyga kommunen<br />

som privatperson ville han<br />

göra det som en del i Cykelfrämjandets<br />

krets.<br />

– Men de hade inte haft<br />

någon aktivitet på länge, så<br />

jag fick inte mycket gehör,<br />

säger Lasse Green.<br />

Efter några år började han<br />

och andra medlemmar att<br />

bygga upp kretsen igen. De<br />

inventerade stadens infrastruktur<br />

och lämnade en<br />

förteckning över allt som behövde<br />

åtgärdas för cyklister,<br />

men upplevde att det inte<br />

välkomnades av kommunen.<br />

Destination Halmstad<br />

www.destinationhalmstad.se<br />

30<br />

•<br />

•HALMSTADSKRETSEN<br />

Halmstadskretsen arrangerar<br />

framför allt sociala och<br />

guidade cykelturer.<br />

Under sommaren genomförs<br />

cykelturer varje tisdag,<br />

från samma plats och på<br />

samma tid varje gång, vilket<br />

var 17 gånger i år.<br />

•<br />

•<br />

Närmare hösten görs även<br />

en gemensam och årlig tur<br />

med grannkretsarna. I år<br />

gick helgcyklingen längs<br />

Kattegattleden från Kungsbacka<br />

till Varberg.<br />

130 medlemmar finns i<br />

Halmstadskretsen.

---

KRETSEN<br />

laddar upp<br />

VICE ORDFÖRANDE<br />

Claes Tagesson ansvarar för CTV.<br />

ORDFÖ-<br />

RANDE<br />

Lasse<br />

Green i<br />

Halmstadskretsen.<br />

– 90-talet var en svår tid,<br />

säger Lasse Green som först<br />

under 2000-talet fick se hur<br />

hans vision började byggas.<br />

TEAM<br />

Halmstadskretsens<br />

ordförande<br />

och projektledare<br />

för<br />

CTV 2017.<br />

Lasse Green blev ordförande<br />

1997 och därefter började<br />

kretsen att växa.<br />

– Vi var ett helt gäng som<br />

började 1997. Jag vet inte om<br />

det var jag som hittade på tisdagscyklingarna,<br />

men på bara<br />

ett par år steg vårt medlemsantal<br />

från 50 till över 150 personer,<br />

säger Lasse Green, som<br />

tillägger att medlemmmarna<br />

har blivit lite färre sen dess.<br />

Men tillsammans gör de sig<br />

redo för Cykelturistveckan 2017.<br />

Text och foto:<br />

Hanna Mi Jakobson<br />

1983 1993 1995 2017<br />

Halmstad-Laholm-kretsen<br />

bildas med en interimstyrelse,<br />

där Birgitta Nordlöf, Daniel<br />

Bildt och Ulf Siwers ingår.<br />

Efter tio år, med cykelpolitiskt<br />

arbete, folkbildande aktiviteter<br />

och social turcykling, har<br />

lokalkretsen blivit vilande.<br />

Omstart för Halmstadskretsen<br />

med Stellan Sturesson som<br />

ordförande. Kretsen börjar<br />

granska cykelvägnätet.<br />

Halmstad ska stå värd för<br />

Cykelturistveckan för första<br />

gången. Vecka 31 arrangeras<br />

cykelturer i hela kommunen.<br />

31

---

FÖRENING<br />

Cykelfrämjandet tar<br />

spadtag för MTB-stigar<br />

PERSHYTTAN I september arrangerade<br />

Cykelfrämjandet den första<br />

stigbyggarskolan i Sverige.<br />

– Det var en jättekul kurs och jag blev<br />

jättepeppad, säger David Skoog som<br />

bland annat är mountainbikeguide och<br />

medlem i Gotlandskretsen.<br />

Han var en av ett trettiotal som hade<br />

anmält sig för att lära sig planera, anlägga<br />

och underhålla stigar för mountainbikes.<br />

Helgens två dagar delades<br />

upp i två delar, en med teori och en med<br />

praktik. Cykelfrämjandets Hans Stoops<br />

hade bjudit in två stigbyggarexperter<br />

från England, Gary Hampson och Mark<br />

Mc Clure. De designar olika bikeparks<br />

för bland annat downhill, men lär även<br />

ut metoder som passar planare skogsterräng.<br />

De använder strategiska metoder<br />

för att undvika konfliktsituationer med<br />

andra friluftsmänniskor i skogen och<br />

byggtekniker för hur stigar kan vinklas<br />

och undvika vattenansamlingar. Deltagarna<br />

gick ut i Pershyttans omgivningar<br />

och ställdes inför olika scenarier som<br />

behövde lösningar. För att planera, anlägga<br />

och underhålla stigar. Under den<br />

praktiska delen av workshopen användes<br />

spadar och spett för det riktiga grovjobbet.<br />

– Vi gjorde allt för hand och flyttade<br />

bra stora grejer, fortsätter David Skoog<br />

som tog med sig såväl kunskaper som<br />

inspiration hem till Gotland.<br />

– Jag är pepp på att gräva på ön och<br />

ansöka om pengar, säger han.<br />

Bland deltagarna fanns även andra<br />

MTB-intresserade, från cykelforum på<br />

internet, parkarbetare från kommuner,<br />

en representant för ett skogsbolag och<br />

medlemmar i stigcyklistklubbar.<br />

– Nu är vi ett gäng som var med och<br />

är det någon som får till ett projekt och<br />

behöver manskap är vi ett nätverk, säger<br />

David Skoog.<br />

Text: Hanna Mi Jakobson<br />

Foto: David Skoog<br />

KURSLEDARE<br />

Gary Hampson, Hans<br />

Stoops och Mark Mc Clure.<br />

Cykelriksdag anordnas till våren<br />

GÖTEBORG För första<br />

gången arrangeras Sveriges<br />

Cykelriksdag, ett initiativ för<br />

att diskutera cykelpolitik med<br />

politiker från riksdag, regioner<br />

och kommuner. Det finns<br />

redan konferenser som samlar<br />

politiker och trafikplanerare,<br />

men inget forum där vanliga<br />

cyklister kan delta i samtalet.<br />

Cykelfrämjandet är en av<br />

arrangörerna och välkomnar<br />

alla cyklister som är intresserade<br />

av de senaste forskningsresultaten,<br />

konkret cykelplanering<br />

och partidebatter med politiker.<br />

Cykelriksdagen inleder den nya<br />

Cykelmässan den 3 mars.<br />

8<br />

SÅ MÅNGA PUNKTER<br />

FINNS I NORRBOTTEN-<br />

KRETSENS PROGRAM.<br />

FÖR BÄTTRE CYKLING.<br />

32

---

WORKSHOP<br />

Deltagarna på dag<br />

två av kursen.<br />

Fokus på<br />

barncykling<br />

UPPSALA Cykelfrämjandets<br />

lokalkrets har gått samman med<br />

andra föreningar för att lyfta<br />

frågan om säkra skolvägar.<br />

I september arrangerades ett<br />

möte med panelsamtal för att få fart<br />

på utvecklingen mot en trygg, trevlig<br />

och tillgänglig stad för barnen.<br />

− Som förälder kan vi tycka att det<br />

är tryggast att skjutsa barnen med<br />

bil, men det innebär att vi gör vardagen<br />

mer otrygg för barnen som cyklar<br />

och går, säger Boel Vallgårda i Cykelfrämjandets<br />

Uppsalakrets.<br />

MTB<br />

Teståkning<br />

på den ombyggda<br />

stigen.<br />

Tillsammans med andra aktörer<br />

hade hon bjudit in Tanja Joelsson,<br />

postdoktor i barn- och ungdomsvetenskap<br />

vid Uppsala universitet.<br />

Hon presenterade sitt fältarbete om<br />

hur barn ser på sitt bostadsområde<br />

och hur de rör sig i lokalsamhället.<br />

I panelen deltog Uppsalas barnombudsman,<br />

trafikplanerare, nämndrepresentanter<br />

och den ansvariga<br />

trafikkonsulenten för ett projekt<br />

som har inventerat skolvägar.<br />

Projektet täcker alla stadens 37<br />

grundskolor med lägre årskurser.<br />

− Vi vill att projektet Säkra<br />

skolvägar sätter fart och börjar<br />

göra det möjligt för barn att i större<br />

utsträckning ta sig själva till och från<br />

skolan. Att vi tillsammans skapar<br />

en barnvänlig cykelstad, säger Boel<br />

Vallgårda.<br />

Hanna Mi Jakobson<br />

Lastcyklar köps in i Luleå<br />

LULEÅ Två lastcyklar har<br />

köpts in av Cykelfrämjandet<br />

i Norrbotten för att hyras<br />

ut. Den lilla lastcykelpoolen,<br />

med länets första två packcyklar,<br />

erbjuder hemlån ett<br />

dygn i taget. Tanken är att<br />

de som vill cykla hem tunga<br />

eller skrymmande matvaror,<br />

möbler och annan frakt ska<br />

kunna göra det utan bil. För<br />

medlemmar är lånet gratis.<br />

”<br />

Ambitionerna i cykelstrategin för Skåne<br />

är bra. Det som brukar vara problemet är<br />

att få ambitionerna att bli verklighet.<br />

DAVID EDMAN, ORDFÖRANDE I CYKELFRÄMJANDETS<br />

MALMÖKRETS, INTERVJUAS I TIDNINGEN SYDSVENSKAN.<br />

33

---

Vår klassiker!<br />

Cykla längs Mosel<br />

8/7, 8 dagar ........... 9.590:-<br />

Vi cyklar från Trier till Cochem på fyra dagar utan bagage och utan backar!<br />

Njut av landskapet längs Moselflodens slingrande lopp. Färden går genom<br />

pittoreska vinbyar, vackra småstäder och vi stannar vid en rad sevärdheter.<br />

Bussresa t/r inkl. båtresa Trelleborg-Travemünde t/r, del i insides 2-bäddshytt<br />

t/r, 5 hotellövern., 7 middagar, 7 frukostar, rundtur i Trier, vinprovning i Zell,<br />

cykelhyra 4 dagar samt 1 cykelkarta/rum.<br />

Välkommen att läsa mer & boka på vår hemsida!<br />

Målningar av konstnär Lotta Svensson<br />

med original utställda på Liljevalchs<br />

Vårsalong. Nu säljs tryck, 61 x 31 cm på<br />

syrafritt kvalitetspapper. 300:- per styck<br />

eller 500:- för båda, fraktfritt.<br />

054-18 72 50 | www.gruppresor.se | Telefonöppet även kvällar & helger!<br />

Cykla i Stallarholmen och Strängnäs<br />

Upplev vår vackra natur<br />

med ett rikt kulturliv på<br />

Selaön i fagra Sörmland.<br />

Vi har cykelpaket samt<br />

fyra lättcyklade leder, två<br />

bra cykelkartor samt tips<br />

på logi och sevärdheter.<br />

www.cykelgruppen.se<br />

Den cyklande staden<br />

Cykelpaket hos Östa Gård B&B<br />

CYKLA I GLASRIKET<br />

ÅSEDA<br />

LENHOVDA<br />

LANDSVÄG<br />

ÄLGHULT<br />

SÄVSJÖSTRÖM<br />

Jagad av bilar<br />

tessla22@hotmail.com 0470-26 662<br />

KOSTA<br />

MÅLERÅS<br />

ALSTERBRO<br />

GULLASKRUV<br />

ORREFORS<br />

NYBRO<br />

www.maleras.nu | 0481-31175<br />

CYKELPAKET<br />

I EUROPA<br />

Cykla i Provence, Toscana, runt Bodensjön<br />

eller längs med Mosel. Cykel och<br />

båt i Kroatien, Holland eller Italien.<br />

Se vår hemsida för fler förslag.<br />

•<br />

Cykla på egen hand i egen takt<br />

Bagagetransport mellan hotellen<br />

Det personliga alternativet!<br />

Cycling Sweden<br />

www.cyclingsweden.se<br />

info@cyclingsweden.se<br />

Tel 070-670 55 93<br />

Active Escapes AB

---

Cykeltur runt Balatonsjön<br />

Hyra av cykel, 6 hotellnätter med<br />

frukost, bagagetransport mellan<br />

hotellen, taxi ankomst-och avresedagen<br />

mellan stationen och hotell.<br />

Cykla i Moseldalen<br />

på egen hand<br />

Pris per person i dubbelrum<br />

7 dagar från 5 400 kr<br />

www.locafrance.se tel. 0340-653920<br />

Längs hela floden sträcker sig en antastiskt<br />

fin cykelväg. Vi ordnar trevliga hotell,<br />

mat, bagagetransport mellan<br />

hotellen, båttur på floden, cyklar.<br />

Våra längs övriga floder cykelturer och sjöar, genom<br />

• Vinvägen vinområden i Alsace och idylliska byar.<br />

• Provence<br />

Våra cykelturer:<br />

och Camargue<br />

Cykel & båt:<br />

• Slott • Moseldalen och vin i Loiredalen • Moselfloden<br />

• Salzkammergut • Alsace – vinvägen i Österrike • Hollands sjöar och<br />

• Boden‐sjön<br />

• Bodensjön runt<br />

kanaler<br />

• Toscana • Salzkammergut • Mallorca • Donau, Rhen<br />

• Mallorca<br />

• Elbe och Moldau<br />

Cykel & båt en populär kombination<br />

• Toscana<br />

• Kroatiska övärlden<br />

• Moselfloden<br />

• Venedig-regionen<br />

• Belgien och Flandern<br />

• Holland • Provence och • Donau Camargue • Floden Po i Italien<br />

• Kroatiska • Cykelvägen längs övärlden Donau<br />

• Grekiska • Holland – cykelparadiset öar<br />

Gå in på vår hemsida<br />

www.queentravel.com Gå in på vår hemsida eller<br />

www.queentravel.se<br />

ring 0503‐21900<br />

eller ring 0503-21900<br />

Cykelgruppen<br />

Cykla på egen hand i Europa<br />

Åsnen runt i Småland<br />

Vill du uppleva äventyr<br />

och unikt naturliv runt en<br />

av Sveriges vackraste sjöar?<br />

Vi erbjuder cykelpaket<br />

runt sjön Åsnen 2017:<br />

Halvpensionspaket (4 dagar): cykel,<br />

övernattning, frukost & lunchpaket<br />

Campingpaket (2-7dagar): cykel,<br />

cykelkärra och komplett campingkit<br />

inklusive 3-mannatält.<br />

Bokning & frågor: Alvesta turistbyrå<br />

0472 – 152 55, turistbyra@alvesta.se<br />

www.visitalvesta.se<br />

Vandring och cykling på Sardinien<br />

Välkomna till Sardinien och Medelhavet under 2017<br />

Sardinien, när Italien är som bäst!<br />

Cykelresor i grupp<br />

Cykelresor på egen hand med GPS<br />

MTB Cykelresor, Vandringsresor och Vi<strong>nr</strong>esor<br />

Cykel<br />

gruppen<br />

Boka resan på www.mittimedelhavet.se 073-9677381 info@mittimedelhavet.se

---

KALENDARIUM<br />

Abloc Winterchallenge<br />

JÖNKÖPING<br />

28 december<br />

Även kallat Vintervättern, eller inofficiella<br />

VM i Vintercykling, kör sitt andra år<br />

och har denna gång totalt 120 platser.<br />

Deltagarna är uppdelade i tre grupper<br />

och för varje grupp finns service, mekaniker,<br />

mat, cykelställ och flera fikastopp,<br />

längs de 347 kilometrarna runt Vättern.<br />

Eftersom det förmodligen kommer att<br />

vara vinterkyla serveras även en varm<br />

gryta i en av depåerna.<br />

Transportforum 2017<br />

LINKÖPING<br />

10-11 januari 2017<br />

Nordens största årliga konferens för<br />

transportsektorn, där forskare och<br />

transportsektorns aktörer möts för<br />

kunskapsutbyte. VTI, Statens väg- och<br />

transportforskningsinstitut, är arrangör.<br />

Transportfrågor som berör cykling tas<br />

även upp i seminarium om stadsmiljöavtalen,<br />

mätning av cykeltrafik, cyklisters<br />

framkomlighet samt hot och möjligheter<br />

för en ökad cykling.<br />

Winter Cycling Congress<br />

MONTREAL, KANADA<br />

8-10 februari 2017<br />

Den femte upplagan av den internationella<br />

Vintercyklingskongressen hålls i<br />

Montreal. Den lockar cykelaktörer från<br />

Kanada, USA och Europa, men även de<br />

som indirekt arbetar med cykling genom<br />

urban design, ingenjörskonst och turism.<br />

Politiker, proffs och tekniker undersöker<br />

olika frågor relaterade till vintercykling,<br />

stadsmiljö, utomhusaktiviteter och produkter<br />

som exempelvis fatbikes.<br />

KRETSARNA Mer aktiviteter, information och uppdateringar finns på kretsarnas hemsidor<br />

cykelframjandet.se/kretsar<br />

STOCKHOLM<br />

Våren 2017<br />

Startdatum för cykelkurser<br />

inom projektet Frihet på<br />

cykel, som främst riktar sig till<br />

nyanlända och ensamkommande<br />

flyktingbarn.<br />

30 mars 16.00, Bagarmossen<br />

28 mars 16.00, Sundbyberg<br />

18 april 16.00, Farsta<br />

20 april 16.30, Järfälla<br />

24 april 16.00, Akalla<br />

26 april 16.00, Solna<br />

2 maj 18.00, Lidingö<br />

4 maj 17.00, Tyresö<br />

8 maj 16.00, Farsta<br />

15 maj 16.00, Sundbyberg<br />

18 maj 16.30, Järfälla<br />

17 maj 16.00, Bagarmossen<br />

22 maj 16.30, Akalla<br />

Mer info finns på hemsidan.<br />

JÖNKÖPING<br />

27 februari, 18.00<br />

Årsmöte för medlemmar i<br />

Cykelfrämjandets Jönköpingskrets<br />

på Restaurang Hasse på<br />

sjökanten.<br />

CYKEL- & VANDRINGSRESOR, att njuta av!<br />

Aktiva dagar med god mat och högklassigt boende. Bekväma cykelveckor med boende på max 1- 2 hotell<br />

under veckan och med svensk färdledare. Vi organiserar även vandringsresor där du kan välja mellan ett<br />

20-tal destinationer. WI-Resor erbjuder också speciella avgångar för singelresenärer. Beställ vår katalog!<br />

Cykelresor 2017; Vandringsresor 2017;<br />

- Costa Brava 22/4, 7/10 (Singel) - Amalfi 8/4,14/4, 21/4, 29/9, 6/10<br />

- Moseldalen 4-7/5, 12-15/10 (Weekend). Nyhet! - Mallorca 7-11/4, 12-16/5 (Weekend)<br />

- Tyrolen 25/6 (El-cykel). Nyhet! - Elba 6/5, 9/9, 16/9<br />

- Veneto 19/9 - Cornwall 10/6, 2/9<br />

- Gardasjön, Italien 3/10 - Lech 2/7 (Singel), 9/7, 16/7, 23/7 (Lätt & Lagom), 24/8<br />

www.wiresor.se 0771-14 30 30<br />

36

---

Svenska Cykelmässan<br />

GÖTEBORG<br />

3-5 mars 2017<br />

Svenska Cykelmässan är landets nya<br />

årliga mässa, med tre dagar av seminarier,<br />

tester, uppvisningar, debatter och<br />

presentationer om allt från tävlingscykling<br />

till exotiska cykeläventyr som<br />

presenteras på stora scenen. Den<br />

första mässdagen är det även premiär för<br />

Sveriges Cykelriksdag som arrangeras av<br />

Svensk <strong>Cykling</strong> och Cykelfrämjandet.<br />

cykelmassan.com<br />

Sweden Bike Expo 2017<br />

STOCKHOLM<br />

24-26 mars 2017<br />

Mässan som också samlar cykelbranschen<br />

tillsammans med förbund och föreningar.<br />

Utställarna visar upp det senaste när det<br />

gäller produkter, gadgets och tjänster.<br />

Besökare kan ställa sina frågor direkt till<br />

tillverkare och specialister från cykelföretagen.<br />

På plats finns även representanter<br />

för motionslopp och cykelklubbar. Under<br />

helgen håller olika cykelprofiler även<br />

föreläsningar om träning och hälsa.<br />

Instruktörskurser i <strong>Cykling</strong><br />

STOCKHOLM<br />

Våren 2017<br />

Kurserna för vuxna och ungdomar som<br />

inte kan cykla har varit framgångsrik,<br />

med många nöjda deltagare och ännu fler<br />

på kö. För att kunna ordna fler kurser<br />

behövs fler instruktörer som vill dela med<br />

sig av sin rörelsefrihet. Det finns tre kurser<br />

för instruktörer under våren 2017.<br />

18 mars i Solna<br />

5 april i Bagarmossen<br />

25 april i Akalla<br />

KRETSARNA<br />

VÄSTERÅS<br />

1 gång i månaden 18.00<br />

Medlemsträffar på Café<br />

Bianchi där det pratas<br />

cykling, trafikpolitik och en<br />

massa andra samtalsämnen<br />

för cykelentusiaster.<br />

Eventuella ändringar i schemat<br />

publiceras på Facebooksidan<br />

Västeråskretsen.<br />

29 december 18.00<br />

26 januari 18.00<br />

23 februaril 18.00<br />

30 mars 18.00<br />

GÖTEBORG<br />

13 december, 18.00-21.00<br />

Julbelyst cykling på lucia<br />

genom staden med samling<br />

vid kulturcaféet på Llama Lloyd<br />

på Hisingen. Mer info om<br />

eventen finns på Facebook.<br />

10 Februari 2017<br />

Aktiviteter under Winter bike<br />

to work day.<br />

29 mars 2017<br />

Slörull från Llama Lloyd börjar,<br />

sista onsdagen i månaden.<br />

Populäraste resorna:<br />

Vandring & cykel 2017<br />

Ett roligare sätt att resa!<br />

Vandring i Ligurien med Cinque Terre<br />

Vandring på undersköna Amalfikusten<br />

Cykla i färgstarka Provence<br />

Båtcykla i Kroatiens skärgård<br />

Bland nyheterna:<br />

Kustvandring i vackra Portugal<br />

Cykla från Barolo till San Remo<br />

Vandringsoch<br />

cykelresor<br />

sedan 1986!<br />

Läs mer och beställ vår broschyr på www.primatravel.com eller ring 031-813350<br />

37

---

ANMÄL DIG<br />

TILL CTV!<br />

BOKA<br />

FÖR<br />

2017!<br />

Cykelturistveckan i Halmstad,<br />

årets meet-up på cykel 2017<br />

Cykelfrämjandets Halmstadskrets är nästa års värd för CTV och<br />

vill redan nu bjuda in er för en vecka av cykling, gemenskap och<br />

upptäckarlust. Alla Sveriges cyklister är välkomna för att uppleva<br />

den cykelvänliga västkuststaden med oss, mellan den 30 juli och<br />

4 augusti 2017.<br />

Boenden går att boka på något av hotellen i listan eller på Halmstad<br />

Camping, Hagöns Camping eller First Camping Tylösand.<br />

•<br />

•<br />

kaptenshamn.com<br />

nordicchoicehotels.se<br />

boka.grandhotel.nu<br />

continental-halmstad.se<br />

scandichotels.com<br />

gmorninghotels.se<br />

tyleback.com<br />

Gå in på cykelframjandet.se/ctv för anmälan och mer information.

---

”<br />

Den som cyklar den sparar<br />

FRÅN DEN KULTURELLA FÖRETAGAREN SOM RÄKNAR MED ATT CYKLING LÖNAR SIG.<br />

KRÖNIKA<br />

Jag är egenföretagare. Jag har alltså inte tid<br />

att sitta och vänta i en bilkö. En av tusen anledningar<br />

varför jag cyklar är att det är det snabbaste<br />

fordonet i en modern stad. I Göteborg finns det<br />

andra företagare som skickar in debattartiklar till<br />

kvällspressen om att stadens nya infrastruktur<br />

börja sinka dem. Att trängselskatten och parkeringsavgifterna<br />

försvårar deras arbete. Att det blir<br />

slöseri med både pengar och tid, när de till exempel<br />

har glömt nycklarna i centrum. De är bilister.<br />

Om jag behöver hämta ett par nycklar i centrala<br />

stan, låt oss säga vid Kopparmärra, så tar det mig<br />

tio minuter att cykla dit från Kville, en minut att<br />

parkera och ta mig in och sen tio minuter att cykla<br />

tillbaka. Om jag skulle göra samma resa med bil<br />

skulle jag ha svårt att hitta en parkeringsplats,<br />

antagligen hade jag parkerat vid Heden, där har ju<br />

staden upplåtit rejält med plats för bilister. Bara<br />

promenaden därifrån tar fem minuter. Kollektivtrafiken<br />

hade tagit nästan lika lång tid, då det är<br />

en promenad på fem minuter till Hjalmar Branting<br />

och sen några minuters väntetid på vagnen innan<br />

den tar mig över bron. Jag kanske till och med<br />

måste byta i Brunnsparken? Det är trevligt och<br />

platseffektivt, men inte särskilt tidseffektivt att<br />

åka vagn. Det är klokt att uppmana folk att promenera<br />

eller cykla i centrala stan. Vi har inte plats<br />

för en massa bilar som står parkerade när deras<br />

ägare är inne och hämtar nycklar. Det är extremt<br />

platsineffektivt. Det är precis därför staden gör det<br />

svårare att parkera och köra bil i centrala stan.<br />

C<br />

ykeln däremot, tar minimalt med plats<br />

och går dessutom i värsta fall att flytta<br />

om den skulle stå i vägen när den inte<br />

brukas. Cykeln bidrar inte till trängseln,<br />

den minskar den. I en rapport från bilappen Waze<br />

om var bilister är mest nöjda visade det sig faktiskt<br />

vara i Nederländerna, ett land som har jobbat med<br />

ett tydligt cykelfokus sen 70-talet. Det hela är<br />

väldigt enkel matematik. Ju fler som cyklar, desto<br />

färre kör bil. Det blir alltså mindre trängsel för<br />

de bilister som måste in i stan och hämta de där<br />

förbannade nycklarna.<br />

Jag räknar även med att cykeln är lösningen på<br />

företagares problem med effektivare arbetstid, billigare<br />

tjänstefordon, färre sjukdagar och arbetsglädje.<br />

Robin H Olsson<br />

CAFÉÄGARE<br />

& CYKELPROFIL<br />

llamalloyd.se<br />

FOTO: HANNA<br />

MI JAKOBSON<br />

39

---

RETURADRESS:<br />

Cykelfrämjandet<br />

c/o Föreningshuset<br />

Virkesvägen 26<br />

120 30 Stockholm<br />

Cykel- och Upplevelseresor<br />

På små, lugna vägar cyklar du i ditt eget<br />

tempo genom vinfält, gamla idylliska byar och<br />

böljande landskap. Njut av maten, atmosfären<br />

och friden på landsbygden där tiden tycks stå<br />

stilla. Personliga besök, boende på små hotell,<br />

följebil och reseledare.<br />

Merlot Resor är ett litet familjeföretag som<br />

sedan 1995 arrangerar cykelresor i Frankrikes<br />

och Spaniens vinområden. Passionen för livets<br />

goda; cykling, vin och mat står i fokus för att du<br />

ska få en upplevelse utöver det vanliga!<br />

Varmt välkommen!<br />

Linnea & Peter<br />

www.merlotresor.se • 040-97 14 00