Kraven och förväntningarna på polisen är högre än någonsin. Vardagens händelser ställer också verksamheten inför stora utmaningar. Bara under de senaste dagarna har vi sett flera exempel på hur polisen och andra blåljus-myndigheter har utsatts för angrepp och skadegörelse. Polisbilar sätts i brand och ambulanser får rutorna sönderslagna.
Polisens medarbetare har ställts inför många svåra påfrestningar under det senaste året. Skjutningar i Göteborg. Sprängningar i Malmö. Handgranatsattack mot poliser i Stockholm. Brutala mord i Kinna, Upplands Väsby och Västerås. Ett förhöjt terrorhot. Och inte minst, utmaningarna med de stora migrationsströmmarna, som ställer höga krav på hela samhällssystemet.
För vår del har det inneburit att vi har fått ställa om våra resurser för att bland annat genomföra gränskontroller och öka närvaron kring asylboenden. De brott som begås i dessa miljöer ställer extra krav på språkkompetens, flera tolkar etcetera när de ska utredas. Allt detta påverkar de enskilda polisanställdas vardag.
Det här läget har uppstått i en situation där det finns stora behov av ”investeringar” i polisens verksamhet.
■ Vi behöver fler händer och fötter inom polisen. Det gäller både poliser och civilanställda. Därför har jag bett regeringen om resurser för att anställa mellan 2 500 och 4 100 fler medarbetare till år 2020.
■ Poliser har släpat efter lönemässigt i många år. Nu pågår en lönerörelse där vi försöker rätta till det, men det kan ta tid innan vi uppnår en önskvärd uppvärdering av polisyrket.
■ Det finns en uppbyggd IT-skuld inom polisen. Många polisiära IT-system är ålderdomliga och behöver uppgraderas. Det gäller både för medarbetare som arbetar i yttre tjänst och med brottsutredningar.
■ Polisen behöver modernisera sina interna arbetsprocesser. För att öka effektiviteten och kvaliteten måste vi ge de som ska göra jobbet större makt att själva avgöra hur de ska utföra sitt arbete.
Utöver det finns det många vardagsnära problem som vi behöver lösa på ett smidigare sätt. Det kan vara inköp av skjortor och skyddsvästar, beviljande av ledigheter eller nytillsättning av personal.
Sammantaget skapar denna situation en intern frustration, ibland vanmakt hos medarbetarna. Den omorganisation som pågår får då klä skott för flera problem som tidigare inte har fått en tillräckligt bra lösning.
Omorganisationen befinner sig fortfarande i ett svårt läge med tillsättning av många chefstjänster, sammanslagningen till sju regionala ledningscentraler och förflyttning av personal till de nya lokalpolisområdena. Vi vet från liknande omorganisationer att det oftast uppstår missnöje och oro under förändringar.
Det är inget konstigt. Samtidigt kan vi inte vara säkra på att alla steg vi tar är de rätta. Därför är vi beredda på att justera och anpassa saker under resans gång.
Jag är optimistisk inför framtiden. Medarbetarna i svensk polis håller hög klass. Utmärkt utbildning, stort engagemang och en god förankring hos befolkningen har gjort polisen till en av de myndigheter som allmänheten har störst förtroende för.
Att ha kompetenta medarbetare räcker dock inte, vilket blev tydligt i den tidigare organisationen. Syftet med reformen, som en enig riksdag har beslutat om, är därför att ge oss en bättre och mer anpassad organisation.
Polisen ska bli mer närvarande på gator och torg, klara upp fler brott och ge bättre stöd åt brottsutsatta. Det kräver att vi frigör resurser och skapar möjligheter att arbeta mer effektivt. Övergången till en samlad Polismyndighet gör detta möjligt.
Dan Eliasson
Rikspolischef
Premium
Premium
Premium