Ensamkommande barn inte återförenat med familj trots folkbokföring – Migrationsverket förlorar

Trots att den ensamkommande pojken numera är folkbokförd hos sina föräldrar som kom till Sverige efter honom så ska en familjeåterförening inte anses ha skett. Det slår kammarrätten fast och ger därmed kommunen rätt till statlig ersättning för pojkens boende.

Det var Mölndals kommun som vände sig till Migrationsverket för att få statlig ersättning för en ensamkommande pojkes boende.

Migrationsverket sade dock nej med hänvisning till att pojken –som tidigare hade varit familjehemsplacerad – numera var bosatt på samma adress som sina föräldrar, enligt folkbokföringen. Detta innebar enligt Migrationsverket att en familjeåterförening hade skett och att kommunen därför inte hade rätt till ersättning.

Ingen återförening
Kommunen, å sin sida, hävdade att det var den särskilt förordnade vårdnadshavaren som hade ändrat pojkens folkbokföringsadress och att det var ”oklart” varför detta hade skett. Någon återförening mellan pojken och hans familj hade nämligen inte kunnat ske ”trots omfattande stöd”.

Kommunen överklagade beslutet till Förvaltningsrätten i Linköping.

Förvaltningsrätten konstaterade att Migrationsverket aldrig hade ifrågasatt att pojkens föräldrar saknade ”förmåga att beständigt ta hand om honom”. Detta betydde dock inte per automatik att en familjeåterförening inte kunde anses ha skett.

Utredningen visade dock varken att pojken inte hade bott med sina föräldrar eller att föräldrarna inte skulle ha tagit hand om honom. Kommunen hade därmed inte lyckats visa att pojken fortfarande var att betrakta som ett ensamkommande barn och hade därmed inte rätt att få någon statlig ersättning.

Placerad i familjehem
Kommunen överklagade till Kammarrätten i Jönköping som nu slår fast att huvduregeln är att en familjeåterförening ska anses ha skett om ett barn är, eller har varit, folkbokfört på samma adress som någon av sina föräldrar – ”såvida det inte är utrett att barnet inte faktiskt har tagits om hand av sina föräldrar”.

Kammarrätten skriver dock:

”Av utredningen framgår att ändringen av P (pojkens) folkbokföringsuppgifter har skett på initiativ av en för P särskilt förordnad vårdnadshavare. Några uppgifter om de närmare skälen till ändringen har inte kommit fram. I målen är oemotsagt att P – trots ändringen av hans folkbokföringsuppgifter och stadens försök att återförena honom med sina biologiska föräldrar – under hela den aktuella perioden alltjämt har varit placerad i familjehem.” 

Kammarrätten går därför på kommunens linje och bifaller överklagandet.